Kristna i många länder över hela världen lider under ökande våld, diskrimineringar och andra brott mot mänskliga rättigheter. Detta framgår av en på torsdagen offentliggjord redogörelse, ”Verfolgt und Vergessen?” (”Förföljda och glömda?”) av den världsvida katolska hjälporganisationen Kirche in Not (Aid to the Church in Need, ACN). Av denna redogörelse, som publiceras vartannat år, framgår en utförlig berättelse beträffande perioden sommaren 2022 till sommaren 2024 om globala och regionala incidenter rörande kristendomsförföljelser i 18 länder. ”Kirche in Not” stödjer sig därvid på ”vittnesutsagor i första hand” lämnade av överlevande efter antikristna övergrepp, exempelvis skildringar av biskop Gerald Mamman Musa från Katsina i Nigeria, om brotten mot mänskliga rättigheter och religionsförföljelserna i hans hemland.
Inte bara med tanke på förhållandena i kontinentens folkrikaste stat ger läget anledning till oro. Även i de undersökta länderna Burkina Faso eller Mocambique har ”islamistiska angrepp orsakat en massemigration av kristna grupper”, enligt en redogörelse. Denna utveckling ”väcker frågor om kyrkans överlevnad på lång sikt i afrikanska nyckelomåden”. Ordföranden i ACN, Regina Lynch, har deklarerat att ”Afrika har blivit epicentrum för islamistiskt våld”.
Den region i nordvästra Nigeria, där biskop Musa har sitt säte, har blivit en brännpunkt för organiserad brottslighet och våldsutövande extremism. Förutom jihadistiska grupperingar som Boko Haram utgör också den nordliga Fulanistammen understundom ”ett ännu större hot”. Våldet drabbar såväl kristna som muslimer, men hur som helst lider de kristna förhållandevis ännu starkare. Mellan 2019 och 2023 har mer än 16 000 kristna dödats. Enligt Musa diskrimineras kristna på arbetsplatser, i politiken och rättsligen, enär Sharialagar har införts i vissa förbundsstater. Bortförande av präster och kyrkliga medarbetare hör till ordningen för dagen. ”Angrepp på kyrkor, kidnappningar och mord skall skapa fruktan, störa församlingslivet och väcka oro och uppmärksamhet mot dessa grupper”, enligt biskopen.
Orsakerna till fientligheterna är mångbottnade, men vilar ofta på okunnighet om levnadssätten och åsikterna hos dem av annan tro. Musa förordade därför omfattande informationsinsatser och initiativ för religionsfrihet och fred: Kirche in Not bidrar därvidlag med värdefullt understöd för de kristna i Nigeria.
Biskopen pekade på att förföljelserna och våldet inte orsakat någon tillbakagång i religiös praxis, snarare motsatsen: ”De kristna som dödats har inte utgjutit sitt blod förgäves. Många människor har känt sig dragna till tron.”
Även i andra områden i världen har kristna drabbats av förföljelser. Regina Lynch i ACL nämnde Kina, Eritrea och Iran som exempel på länder ”där de kristna hamnat i statens sikte som statsfiender”. Enligt en annan berättelse i ”Verfolgt und Vergessen?” använder stater och icke-statliga aktörer allt oftare lagen som vapen för att förtrycka kristna och andra minoriteter. I det alltmera nationalistiska Indien under den undersökta perioden har mer än 850 kristna fängslats.
Åter och åter finns i berättelser i skildringarna om kidnappningar och tvångskonversioner av kristna kvinnor och flickor, exempelvis i Pakistan, eller nedsättande omdömen om kristna i skolböckerna. Endast i Vietnam, ett land som 2023 fick diplomatiska förbindelser med den Heliga stolen, har man kunna se lättare lättnader för kristna.
Nykomling i årets utgåva av ”Verfolgt und Vergessen?” är Nicaragua. Där går regimen Ortega hårt åt de kristna, talrika kyrkliga medarbetare har fängslats, präster och biskopar landsförvisats.
Lynch sammanfattade: ”läget för de kristna i många länder har försämrats”. Hon pekade också på att förföljelser och diskriminering inte bara drabbade kristna, utan även andra religiösa minoriteter. Kirche in Not har gjort sig till talesman mot brotten mot mänskliga rättigheter och religionsfrihet.
Kathpress 2024-12-06
Detta är en nyhetstext.