Formerna för fridshälsningen stramas åt

Heliga stolen kommer uppmana biskopskonferenserna runtom i världen att strama upp fridshälsningen i liturgin, som de troende utväxlar i mässan enligt den romerska riten, så att den blir mera värdig, utan alltför mycket spring eller spontan sång. Detta är kontentan av ett brev utsänt till biskopskonferenserna från kongregationen för gudstjänstlivet, som leds av den spanske kardinalen Antonio Cañizares Llovera [bilden].

Gudstjänstkongregationen började på nytt för någon tid sedan diskutera den traditionella fridshälsningen. Man övervägde att förlägga den precis före den eukaristiska bönen, som är praxis i den ambrosianska riten. I ett yttrande underskrivet av Cañizares Llovera och kongregationens sekreterare, ärkebiskop Arthur Roche, underrättades biskoparna om det avgörande beslutet. Det godkändes av påven Franciskus den 7 juni 2014. Utväxlingen av fridshälsningen skall visserligen förbli på sin plats i mässan, men skall ske med passande återhållsamhet, så att inte människor blir störda i sin meditation under mässans viktigaste moment.

I sitt brev skriver kardinal Cañizares Llovera och kongregationens sekreterare, ärkebiskop Roche, att frågan väcktes under den eukaristiska synoden 2005. I dekretet Sacramentum caritatis, som offentliggjordes 2007 efter synoden, påpekade påven Benedictus XVI att det ”under biskopssynoden uppstått en diskussion om det passande med en större återhållsamhet när gällde formerna för fridhälsning, då alltför överdrivna gester kan skapa distraktion i församlingen precis före mottagandet av kommunionen […] gestiken skall vara sober och enkel och utan några konstlade eller olämpliga tillägg”.

Kardinal Cañizares Llovera föreskriver att de troende bör inskränka sin fridshälsning till enbart de närmast omkringstående. Benedictus XVI nämnde också uttryckligen alternativet att förlägga fridshälsningen före offertoriet, som i den ambrosianska riten, men till slut enades man om att den skall vara kvar på sin nuvarande plats.

Ett alternativt förslag gick ut på att ”tona ned” fridshälsningen och ge kyrkorna rätten att utesluta den helt från mässfirandet. Vidare specificerade man att spontan sång inte skall få förekomma under fridhälsningen, att de troende inte skall lämna sina platser och vandra runt i kyrkan, samt att celebranten inte skall lämna altaret för att utväxla fridshälsningen med församlingen. Vid mässor i samband med högtider och fester, såsom dop, första kommunion, bröllop, vigningar och begravningar får fridshälsningen inte brukas som ett tillfälle att uttrycka gratulationer eller kondoleanser.

Det åligger nu biskoparna i respektive länder att tillämpa Vatikanens anvisningar och förklara dem för församlingsborna i till exempel katekesundervisningen.

Vatican Insider/La Stampa, 2014-08-01

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Heliga stolen kommer uppmana biskopskonferenserna runtom i världen att strama upp fridshälsningen i liturgin, som de troende utväxlar i mässan enligt den romerska riten, så att den blir mera värdig, utan alltför mycket spring eller spontan sång. Detta är kontentan av ett brev utsänt till biskopskonferenserna från kongregationen för gudstjänstlivet, som leds av den spanske kardinalen Antonio Cañizares Llovera [bilden].

Gudstjänstkongregationen började på nytt för någon tid sedan diskutera den traditionella fridshälsningen. Man övervägde att förlägga den precis före den eukaristiska bönen, som är praxis i den ambrosianska riten. I ett yttrande underskrivet av Cañizares Llovera och kongregationens sekreterare, ärkebiskop Arthur Roche, underrättades biskoparna om det avgörande beslutet. Det godkändes av påven Franciskus den 7 juni 2014. Utväxlingen av fridshälsningen skall visserligen förbli på sin plats i mässan, men skall ske med passande återhållsamhet, så att inte människor blir störda i sin meditation under mässans viktigaste moment.

I sitt brev skriver kardinal Cañizares Llovera och kongregationens sekreterare, ärkebiskop Roche, att frågan väcktes under den eukaristiska synoden 2005. I dekretet Sacramentum caritatis, som offentliggjordes 2007 efter synoden, påpekade påven Benedictus XVI att det ”under biskopssynoden uppstått en diskussion om det passande med en större återhållsamhet när gällde formerna för fridhälsning, då alltför överdrivna gester kan skapa distraktion i församlingen precis före mottagandet av kommunionen […] gestiken skall vara sober och enkel och utan några konstlade eller olämpliga tillägg”.

Kardinal Cañizares Llovera föreskriver att de troende bör inskränka sin fridshälsning till enbart de närmast omkringstående. Benedictus XVI nämnde också uttryckligen alternativet att förlägga fridshälsningen före offertoriet, som i den ambrosianska riten, men till slut enades man om att den skall vara kvar på sin nuvarande plats.

Ett alternativt förslag gick ut på att ”tona ned” fridshälsningen och ge kyrkorna rätten att utesluta den helt från mässfirandet. Vidare specificerade man att spontan sång inte skall få förekomma under fridhälsningen, att de troende inte skall lämna sina platser och vandra runt i kyrkan, samt att celebranten inte skall lämna altaret för att utväxla fridshälsningen med församlingen. Vid mässor i samband med högtider och fester, såsom dop, första kommunion, bröllop, vigningar och begravningar får fridshälsningen inte brukas som ett tillfälle att uttrycka gratulationer eller kondoleanser.

Det åligger nu biskoparna i respektive länder att tillämpa Vatikanens anvisningar och förklara dem för församlingsborna i till exempel katekesundervisningen.

Vatican Insider/La Stampa, 2014-08-01