Lokala kyrkorepresentanter i Gaza, där en ny israelisk markoffensiv äger rum, rapporterar om fruktansvärda humanitära förhållanden. ”Barn, familjer och äldre överlevande är utlämnade åt hungern” skrev franciskanmunken Ibrahim Faltas, vikarie för Heliga landets kustodi, i en gästtext för nyhetsbyrån Fides tisdagen den 20 maj. Även prästen Gabriel Romanelli i Gaza ger alarmbesked: ”Omfattningen av hungern är förödande” uttrycker den argentinske medlemmar av ordensgemenskapen Verbo encarnado (Det inkarnerade Ordet) i ett telefonsamtal med Asia News. ”Två miljoner människor befinner sig i yttersta nöd.”
I måndags lovade Israel att åter släppa in små mängder hjälp i form av mat, mediciner och livsnödvändiga varor till Gaza efter en nästan tre månader lång importblockad, för att inte riskera sin nya militära offensiv. Löftet beskrevs som otillräckligt i en gemensam deklaration från 22 stater samt EU, särskilt med tanke på att den föreslagna försörjningsmodellen inte kunde ge hjälp tillräckligt snabbt och i tillräcklig mängd, och att humanitär hjälp kopplades till politiska och militära mål.
Även i den enda katolska församlingen i Gaza är försörjningssituationen fortfarande katastrofal: ”Vi har inte fått några hjälptransporter på tre månader” rapporterar prästen Romanelli. Det lilla mjöl som fortfarande finns kvar siktas två till tre gånger innan det delas ut, ”för att ta bort maskar”, berättar prästen. Det svåra är framför allt att det knappt går att rena dricksvattnet, samt bristen på medicin. ”Det finns många fall av diarrésjukdomar, för vilka det egentligen finns enkla mediciner, som vi inte har.”
Döda och lidande barn
Franciskanmunken och prästen Ibrahim Faltas varnar för ett fortskridande ”slöseri av dyrbar tid” med tanke på det eskalerande våldet. Särskilt ger situationen för barn anledning till oro: Bara i Gaza har 950 barn omkommit under den senaste månaden, och sedan kriget började har ungefär 20 000 dött. Ungefär en miljon minderåriga har ingen tillgång till mat, medicinsk vård eller utbildning. Detta är det höga priset för politikens ständiga misslyckande av att få ett slut på våldet. ”Så länge barn dör, finns det ingen lösning. Så länge dödandet fortsätter, förblir gränsen för humanitär hjälp stängd”, säger Faltas.
Men även utanför Gaza led barn i hela mellanöstern av situationen, med djupa fysiska och själsliga trauman – oavsett om de var palestinska, israeliska, libanesiska eller syriska, eller om de var muslimska, kristna eller judiska. Faltas berättar att han känner många barn som inte längre kan skratta, leka eller äta eller som har tystnat – av medkänsla med kamrater i Gaza. Hungern lämnar ”bestående ärr”, som tar lång tid att läka.
Både Faltas och Romanelli framhöll den stora betydelsen av det moraliska stödet från påven Leo XIV. Precis som påven Franciskus haft en nära koppling till Gaza, med regelbunden telefonkontakt – har även hans efterträdare vid söndagens middagsbön efter sin installation nämnt lidandet i Gaza, uttryckt medkänsla och krävt omedelbar vapenvila. Den kristna gemenskapen i Gaza känner sig ”djupt förenad med den nye påven” och upplever genom honom ”närhet och solidaritet från världskyrkan”, säger Romanelli. ”Påvens böner och uppmaningar ger oss tröst under dessa mörka dagar.”
Kathpress 2025-05-20
Detta är en nyhetstext.