TORGNY NILSSON
Undertecknad är medlem i katolska församlingen S:t Lars i Uppsala och har ett tidigare förflutet inom församlingen Livets Ord i Uppsala. Under senare år har Livets Ord visat ett allt mer påtagligt intresse för katolska kyrkan. Syftet med denna debattartikel är att ge vägledning för hur detta intresse kan bemötas och hanteras från katolskt håll.
Under senare tid har man inom svensk kristenhet sett en ökad strävan till ekumenik och försök att mötas över de gränser som man en gång satte upp gentemot varandra, främst mellan den katolska kyrkan och frikyrkosamfunden. Denna rörelse är i grunden positiv och kan verka stärkande för hela kristenheten. Biskop Anders Arborelius har varit drivande inom ekumeniska strävanden i Sverige och globalt har påven Benedictus XVI ställt sig positiv till en ökad ekumenik. Inom katolska kyrkan i Sverige finns också andra strömningar som driver en mer återhållsam linje när det gäller ekumeniska strävanden och kontakter och som ifrågasätter värdet av desamma.
En sak som dock förbryllar många och som har fyllt spaltmeter i den digitala världen, är församlingen Livets Ords kursändring och inställning till den katolska kyrkan i världen och i Sverige. Vad detta innebär för den katolska kyrkan och dess medlemmar i Sverige har det dock inte talats om, därav detta inlägg i debatten.
Under de första tjugo åren sedan Livets Ords tillkomst i början på 1980-talet var församlingens inställning kategoriskt negativ mot katolska kyrkan. Det skrevs tidningsartiklar, det predikades och det undervisades mot katolska kyrkan, som ofta refererades till som ”den stora skökan” (hämtat ur Uppenbarelseboken) och den ansågs representera irr- och villoläror. Såväl Ulf Ekman som hans närmaste pastorer uttalade sig mycket kraftfullt mot den katolska läran. Det går att via gamla kassettband och tidningar exemplifiera mycket av det som predikades och undervisades i detta avseende.
När påven Johannes Paulus II 1989 besökte Sverige och Uppsala samlades medlemmar i Livets Ord för att be ”motböner” mot honom och det besök han var i färd med att genomföra. ”Motbön” praktiseras av församlingen när man genom bön vill förhindra eller ta udden av en planerad händelse. Den kritik som framfördes gentemot katolska kyrkan var under denna tid i högsta grad respektlös, okunnig och raljant. Inom Livets Ord ansågs katoliker inte ”frälsta” enligt deras egen definition av begreppet frälsning. Därför riktades särskilda missionsinsatser mot diverse katolska länder.
För några år sedan väckte det därför stor förvåning inom Livets Ord, framför allt bland enskilda församlingsmedlemmar men även bland dess pastorer, när Ulf Ekman började predika ett budskap som innehöll tydliga element av katolsk tro. Ulf Ekman har deklarerat att han vill placera Livets Ord i den svenska kristenhetens mittfåra och han försöker därför aktivt att närma sig andra samfund. Dock är man inte med i Sveriges kristna råd.
För Ulf Ekman är kontakterna med bland annat katolska kyrkan en viktig strategisk pusselbit för att ge trovärdighet åt den egna församlingen och stärka sitt ”varumärke”.
Ett särskilt intresse har visats för den karismatiska förnyelsen inom katolska kyrkan i Sverige, där man tycker sig se en bundsförvant och entré till katolska kyrkan i stort.
Man har haft viss framgång i massmedia att sprida bilden av att det har hänt något med Livets Ord, att man är mindre extrem än tidigare och att trosrörelsen numera är ett samfund bland många andra i Sverige. Men i sak har inte mycket ändrats inom Livets Ord. Vad man framför allt har ändrat är den offentliga retoriken, som numera är mycket mjuk, försonlig och förstående mot andra samfund, i motsats till 1980- och 90-talen.
Livets Ord styrs via en sluten och starkt familjedominerad stiftelse, likt ett affärsdrivande företag, som drivs med amerikanska så kallade family ministries som förebild. Den enskilde församlingsmedlemmen har ingen eller mycket liten insyn i hur insamlade medel används av församlingsledningen, ej heller hur beslut som rör väsentliga delar av församlingens verksamhet hanteras. När man närmare studerar dessa family ministries framfart genom åren i USA förskräcker spåren och det finns otaliga exempel på hur kombinationen av andlig och ekonomisk makt har lett till missbruk. Livets Ord har ända sedan starten haft ett flitigt utbyte med en rad kända amerikanska och asiatiska ministries, vars företrädare varit flitigt representerade på församlingens konferenser. Man kan nämna starkt kontroversiella namn som Benny Hinn, Roberts Liardon, Richard Roberts, Larry Lee och Kong Hee med flera.
Det finns ingen som helst likhet mellan Livets Ord/Trosrörelsen och övriga samfund i Sverige när det gäller transparens och delaktighet. Under åren har ett stort antal personer skadats och fortsätter att skadas andligt och psykiskt av församlingens verksamhet. Skadorna har huvudsakligen uppstått när det starkt auktoritära ledarskapets budskap omsatts i praktiken. Det kan röra sig om egna personliga problem som uppstått härav, men ofta har det lett till problem med relationer i och utanför familjen och inte sällan har hela familjer splittrats av rörelsens budskap.
Ett vanligt fenomen är den känsla av otillräcklighet som personer upplever när de relaterar sin egen situation till de normer och mål rörelsen slagit fast. En del har kunnat rehabiliteras, andra har fått men för livet. Det har upprättats stödgrupper som hjälper före detta medlemmar att rehabiliteras såsom ”Hjälpkällan” med stöd av Socialstyrelsen.
De ideal som predikas på Livets Ord är i stort sett oförändrade trots kursändringen. Materiell rikedom och framgång är fortfarande viktiga inslag i förkunnelsen, som i dess amerikanska ursprung och tillämpning kan ta sig bisarra uttryck. Denna förkunnelse innehåller, förutom en stark betoning av det materiella, en bristande respekt och ett ointresse för den lilla människan i församlingen. Det ligger i sakens natur att när materiell framgång och rikedom finns som viktiga grundelement i läran, objektifieras den enskilda människan, som värderas mer utifrån vad hon har än vad hon är.
Katolska kyrkan bör, enligt min mening, undvika kontakt med Livets Ord eftersom katolska kyrkan annars riskerar att skänka legitimitet åt en församling som på ett fundamentalt plan skiljer sig från katolska kyrkans teologi och tradition. Effekterna av kontakterna riskerar för katolska kyrkans del att bara bli negativa. Att vara tydlig och att visa på denna skillnad, både i och utanför Sverige, är av vikt för att undvika sammanblandningar och missförstånd, vilka tyvärr redan inträffat med både besvikelse och betydande irritation som följd.
Torgny Nilsson 2013-01-11