I Nagorno-Karabach svälter befolkningen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I enklaven Nagorno-Karabach (Artsach), som sedan åtta månader är hermetiskt avstängd av Azerbajdzjan, dör de första människorna av hunger.  Detta framgick av en presskonferens online med Artsachs utrikesminister, Sergey Ghazaryan, på torsdagen. Politikern anklagade åter Azerbajdzjan för att försöka åstadkomma ett folkmord på befolkningen i Nagorno-Karabach. Det internationella samfundet är förpliktigat att inte tillåta detta, enligt Ghazaryan.

Lokala medier har nyligen rapporterat de första döda av svält. En 40-årig invånare i Stepanakert, huvudstad i Nagorno-Karabach har avlidit av kronisk undernäring.

2020 erövrade Azerbajdzjan med överlägsna vapen från Turkiet det omstridda området mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sedan december 2020 blockerar Azerbajdzjan den enda vägförbindelsen (Latschinkorridoren) mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Sedan mitten av juni 2023 släpps inte längre några hjälpsändningar in. I Nagorno-Karabach härdar omkring 120 000 människor, varav runt 30 000 barn, ut. Livsmedel, mediciner, drivmedel och humanitära hjälpmedel har så gott som tagit slut. Det finns knappt någon elektricitet. Sedan månader är el- och gasförsörjningen från Armenien avbruten. Varken vattenförsörjningen eller telekommunikationer fungerar.

Vi presskonferensen lämnades en del sifferuppgifter: 95 procent av befolkningen är undernärd. På grund av bristen på drivmedel och andra livsviktiga resurser är nästan allt jordbruksarbete inställt. Endast en del av veteskörden har under stora svårigheter kunnat bärgas, medan all annan lantbruksverksamhet har helt fått ställas in. På grund av bristen på drivmedel fick all kollektivtrafik ställas in den 25 juli.

Sjukvården hotas av total kollaps. Den tilltagande bristen på mediciner, medicinsk förbrukningsmateriel och hygienartiklar, samt förbudet att skicka patienter till Armenien för vård har bland annat lett till att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i juli mer än fördubblats och cancerfallen ökat med 16 procent.

I presskonferensen deltog också människorättsexperten och förre chefsåklagaren vid den internationella brottmålsdomstolen, Luis Moreno Ocampo. Han var övertygad om att Azerbajdzjans behandling av befolkningen i Nagorno-Karabach inte var något annat än ett folkmord.  Några dagar tidigare hade han offentliggjort en rapport och krävt att FN:s säkerhetsråd skulle ingripa. Ocampo vände sig särskilt till USA och Ryssland och krävde deras gemensamma ingripande mot folkmordet på armenierna i Nagorno-Karabach. Människorna där skall inte behöva utsättas för biverkningar av kriget i Ukraina.

I presskonferensen skulle även människor från Nagorno-Karabach ha deltagit. Detta var inte möjligt, då det inte gick att återställa förbindelsen i regionen. De armeniska representanterna gjorde Azerbajdzjan ansvarigt för detta.

Kathpress 2023-08-18

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I enklaven Nagorno-Karabach (Artsach), som sedan åtta månader är hermetiskt avstängd av Azerbajdzjan, dör de första människorna av hunger.  Detta framgick av en presskonferens online med Artsachs utrikesminister, Sergey Ghazaryan, på torsdagen. Politikern anklagade åter Azerbajdzjan för att försöka åstadkomma ett folkmord på befolkningen i Nagorno-Karabach. Det internationella samfundet är förpliktigat att inte tillåta detta, enligt Ghazaryan.

Lokala medier har nyligen rapporterat de första döda av svält. En 40-årig invånare i Stepanakert, huvudstad i Nagorno-Karabach har avlidit av kronisk undernäring.

2020 erövrade Azerbajdzjan med överlägsna vapen från Turkiet det omstridda området mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sedan december 2020 blockerar Azerbajdzjan den enda vägförbindelsen (Latschinkorridoren) mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Sedan mitten av juni 2023 släpps inte längre några hjälpsändningar in. I Nagorno-Karabach härdar omkring 120 000 människor, varav runt 30 000 barn, ut. Livsmedel, mediciner, drivmedel och humanitära hjälpmedel har så gott som tagit slut. Det finns knappt någon elektricitet. Sedan månader är el- och gasförsörjningen från Armenien avbruten. Varken vattenförsörjningen eller telekommunikationer fungerar.

Vi presskonferensen lämnades en del sifferuppgifter: 95 procent av befolkningen är undernärd. På grund av bristen på drivmedel och andra livsviktiga resurser är nästan allt jordbruksarbete inställt. Endast en del av veteskörden har under stora svårigheter kunnat bärgas, medan all annan lantbruksverksamhet har helt fått ställas in. På grund av bristen på drivmedel fick all kollektivtrafik ställas in den 25 juli.

Sjukvården hotas av total kollaps. Den tilltagande bristen på mediciner, medicinsk förbrukningsmateriel och hygienartiklar, samt förbudet att skicka patienter till Armenien för vård har bland annat lett till att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i juli mer än fördubblats och cancerfallen ökat med 16 procent.

I presskonferensen deltog också människorättsexperten och förre chefsåklagaren vid den internationella brottmålsdomstolen, Luis Moreno Ocampo. Han var övertygad om att Azerbajdzjans behandling av befolkningen i Nagorno-Karabach inte var något annat än ett folkmord.  Några dagar tidigare hade han offentliggjort en rapport och krävt att FN:s säkerhetsråd skulle ingripa. Ocampo vände sig särskilt till USA och Ryssland och krävde deras gemensamma ingripande mot folkmordet på armenierna i Nagorno-Karabach. Människorna där skall inte behöva utsättas för biverkningar av kriget i Ukraina.

I presskonferensen skulle även människor från Nagorno-Karabach ha deltagit. Detta var inte möjligt, då det inte gick att återställa förbindelsen i regionen. De armeniska representanterna gjorde Azerbajdzjan ansvarigt för detta.

Kathpress 2023-08-18

Detta är en nyhetstext.