Kristna i Pakistan är ”de fattigaste bland de fattiga”, menar den pakistanske biskopen av Hyderabad, Samson Shukardin. Många kristna saknar framtidshopp i land där diskrimineringen är omfattande och islamistisk fientlighet växer.
Biskop Samson Shukardin av Hyderabad beskrev situationen i sitt land vid ett besök hos den påvliga hjälporganisationen Aid to the Church in Need (ACN), och han framhöll den hopplösa situationen för många kristna, i synnerhet för de unga.
”Kristna är de fattigaste bland de fattiga”. De är ekonomiskt svaga och många av dem är analfabeter. Ungdomarna ser ingen framtid. De saknar arbete, vissa av dem dras in narkotikahandeln, eftersom de inte har något hopp”, säger biskop Shukardin.
Det finns många bidragande orsaker till denna situation. Men han tror att den finns ett särskilt botemedel.
”Väldigt få unga kristna flickor och pojkar har uppnått en hög ställning i samhället. De flesta av dem är svaga och har det kämpigt. Den stora utmaningen för kristna är utbildning. De måste utbilda sig på samma sätt som resten av samhället, annars kommer de inte att möjlighet att lyfta sig själva ur fattigdomen”, menar biskop Shukardin.
Förutom detta strukturella hinder finns det andra hot mot livet och hälsan hos de kristna, som utgör strax över en procent av befolkningen i den till nästintill helt muslimska republiken Pakistan.
I ett land med mer än 220 miljoner invånare finns det gräns för vad de styrande kan göra på lokal respektive nationell nivå för att bekämpa de fundamentalistiska hotet.
Det hotande våldet och de fundamentalistiska gruppernas sociala inflytande märks i det faktum att Pakistans ökända hädelselagar, trots internationella kampanjer och vissa påtryckningar från modiga politiker, förblir orörda, trots att ett dussintal människor har felaktigt har fängslats och ibland även dömts till döden. Kristna ledare har nästan gett upp hoppet om att hädelselagarna ska kunna dras tillbaka.
”Vi vet att vi inte stoppa den här lagen, men vi kan åtminstone be att den utformas så att inte oskyldiga människor drabbas av den. Ofta blir oskyldiga människor anklagade på grund av personliga vendettor, avundsjuka och religion”, säger biskop Shukardin.
Men han påpekade också att dialogen med muslimerna och andra religiösa grupper fortsatt är stark, och att den har underlättats mycket av påven Franciskus betoning av behovet av fördjupade broderliga relationer.
”Påvens förhållande till och dialog med andra grupper, och i synnerhet muslimerna, har spelat en avgörande roll. Hans besök i Förenade Arabemiraten var väldigt uppskattat bland muslimer, och hans fokus på interreligiös dialog har också fört olika gemenskaper närmar varandra på många sätt”, menar Shukardin. ”I mitt stift har vi grupper som regelbundet deltar i varandras arrangemang, program och högtider.”
Biskop Shukardin talade också om de kristnas sociala stigma. I Pakistan anses vissa arbeten, till exempel avloppsrensning, vara en uppgift för icke-muslimer.
Pandemin har också slagit hårt mot kristna kvinnor, som arbetade med hushållsnära tjänster. När pandemin bröt vägrade deras arbetsgivare att ha dem kvar och de drabbades oproportionerligt hårt ekonomiskt.
Biskop Samson Shukardin är född 1961 och gick i en katolsk skola innan han inträdde i Franciskanorden, inom vilken han verkade under flera år innan han blev biskop. För närvarande är han ansvarig för den nationella kommissionen för Justitia et Pax, som får ekonomiskt stöd från Aid to the Church in Need.
Detta är ett referat av en artikel från LiCAS.news den 19 november 2021, som finns att läsa i original här.
Red. 2021-12-03