Indisk jesuit ny chef för Vatikanobservatoriet

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den indiske jesuiten Richard Anthony D’Souza har utnämnts till chef för Vatikanobservatoriet av påven Leo XIV. Den 47-årige astrofysikern, född och uppvuxen i Goa och som studerat fysik i Mumbai, efterträder sin ordensbroder Guy Consolmagno, vars tioåriga mandat löper ut i september. D’Souza har forskat vid det välrenommerade Max Planckinstitutet i München, samt vid University of Michigan i USA och anses vara en expert på galaxers uppkomst.

Sedan 2016 har D’Souza varit medlem av forskarlaget vid Vatikanobservatoriet, som förutom det historiska observatoriet i Castel Gandolfo även bedriver forskning vid det högteknologiska teleskopet i Arizona. Hans forskning rör undersökning av hur galaxer uppstått och utvecklats under miljarder av år.

I en intervju har D’Souza betonat att forskningen vid observatoriet inte har som mål att direkt utforska Gud, utan försöka förstå universums komplexitet och skönhet. Vetenskapen erbjuder honom ständigt nya grunder för att lovprisa Skaparen. Dessutom ser han i sökandet efter utomjordiskt liv en av utmaningarna rörande förhållandet mellan tron och vetenskapen i framtiden.

Observatoriet i parken till Castel Gandolfo uppe i Albanerbergen räknas som en av de äldsta institutionerna i världen av detta slag. Kalenderreformatorn påven Gregorius XIII (1572–1585) gav 1582 jesuiterna i uppdrag att för första gången göra iakttagelser av himlavalvet. Officiellt blev observatoriet grundat 1891 av påven Leo XIII (1878–1903).

Större delen av forskarrönen görs på det 3 270 meter höga berget Mount Graham i Arizona, USA – den romerska natthimlen är helt enkelt för ljus för att möjliggöra observationer. Vatikanens forskningscentrum i USA är ett av de största och modernaste i hela världen av detta slag. Vatikanens astronomer kan emellertid sedan 2024 iaktta himlen från Castel Gandolfo. Tack vare ett automatiskt överföringssystem kan teleskopet i Arizona fjärrstyras därifrån.

Inte bara på jorden är jesuiter aktiva i studiet av världsalltet. Flera ordensmedlemmar ”befinner sig” sig dessutom där. Omkring 40 asteroider har namn efter jesuiter som gjort sig bemärkta i utforskningen av universum, bland dem även den nuvarande forskningsledaren D’Souza. Även Vatikanens pionjär inom astronomin finns där: Gregorius XIII har fått en himlakropp uppkallad efter sig.

Den nye påven Leo XIV har visat stort intresse för denna forskning. På årsdagen av den första månlandningen besökte påven-matematikern observatoriet i Castel Gandolfo. Senare telefonerade han sin landsman Apollo II-astronauten Buzz Aldrin (95) som var den andre mannen efter Neil Armstrong (1930–2012) som landsteg på månen.

Kathpress 2025-07-31

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den indiske jesuiten Richard Anthony D’Souza har utnämnts till chef för Vatikanobservatoriet av påven Leo XIV. Den 47-årige astrofysikern, född och uppvuxen i Goa och som studerat fysik i Mumbai, efterträder sin ordensbroder Guy Consolmagno, vars tioåriga mandat löper ut i september. D’Souza har forskat vid det välrenommerade Max Planckinstitutet i München, samt vid University of Michigan i USA och anses vara en expert på galaxers uppkomst.

Sedan 2016 har D’Souza varit medlem av forskarlaget vid Vatikanobservatoriet, som förutom det historiska observatoriet i Castel Gandolfo även bedriver forskning vid det högteknologiska teleskopet i Arizona. Hans forskning rör undersökning av hur galaxer uppstått och utvecklats under miljarder av år.

I en intervju har D’Souza betonat att forskningen vid observatoriet inte har som mål att direkt utforska Gud, utan försöka förstå universums komplexitet och skönhet. Vetenskapen erbjuder honom ständigt nya grunder för att lovprisa Skaparen. Dessutom ser han i sökandet efter utomjordiskt liv en av utmaningarna rörande förhållandet mellan tron och vetenskapen i framtiden.

Observatoriet i parken till Castel Gandolfo uppe i Albanerbergen räknas som en av de äldsta institutionerna i världen av detta slag. Kalenderreformatorn påven Gregorius XIII (1572–1585) gav 1582 jesuiterna i uppdrag att för första gången göra iakttagelser av himlavalvet. Officiellt blev observatoriet grundat 1891 av påven Leo XIII (1878–1903).

Större delen av forskarrönen görs på det 3 270 meter höga berget Mount Graham i Arizona, USA – den romerska natthimlen är helt enkelt för ljus för att möjliggöra observationer. Vatikanens forskningscentrum i USA är ett av de största och modernaste i hela världen av detta slag. Vatikanens astronomer kan emellertid sedan 2024 iaktta himlen från Castel Gandolfo. Tack vare ett automatiskt överföringssystem kan teleskopet i Arizona fjärrstyras därifrån.

Inte bara på jorden är jesuiter aktiva i studiet av världsalltet. Flera ordensmedlemmar ”befinner sig” sig dessutom där. Omkring 40 asteroider har namn efter jesuiter som gjort sig bemärkta i utforskningen av universum, bland dem även den nuvarande forskningsledaren D’Souza. Även Vatikanens pionjär inom astronomin finns där: Gregorius XIII har fått en himlakropp uppkallad efter sig.

Den nye påven Leo XIV har visat stort intresse för denna forskning. På årsdagen av den första månlandningen besökte påven-matematikern observatoriet i Castel Gandolfo. Senare telefonerade han sin landsman Apollo II-astronauten Buzz Aldrin (95) som var den andre mannen efter Neil Armstrong (1930–2012) som landsteg på månen.

Kathpress 2025-07-31

Detta är en nyhetstext.