Initiativ i USA kämpar för afroamerikanska helgon

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ralph Moore, en katolsk aktivist från den nordamerikanska metropolen Baltimore, är arg och frustrerad på samma gång, och ställer sig frågan: Varför finns det fortfarande inga saliga eller helgon från det afroamerikanska samhället? På online plattformen Black Catholic Messenger (Svart katolsk budbärare) har Moore meddelat att han kommer att resa till Rom i slutet av oktober och sätta press på frågan. Ett möte med Vatikanens myndighet för saligförklaringar och helgonförklaringar har redan ordnats, och en audiens hos påven undersöks ännu.

Moore är medlem i ett katolskt lekmannainitiativ som har sitt ursprung i tre historiskt svarta församlingar i Baltimore. Deras mål är att äntligen få svarta (afroamerikanska) helgon. ”Det är rent ut sagt oroande att det år 2023 fortfarande inte finns några afroamerikanska helgon i USA:s 247-åriga historia, medan 11 vita amerikaner redan har upphöjts till helgon” uttryckte Moore.

De Saintly Six (de sex helgonlika), det vill säga de sex kandidaterna till saligförklaring, inkluderar Pierre Toussaint (ca 1766–1853), Henriette Delille (1813–1862), Augustus Tolton (1854–1897), Julia Greeley (1833–1848 till 1918), Moder Mary Lange (ca 1789–1882) och Thea Bowman (1937–1990). Deras undersökningsprocedur har pågått under lång tid och verkar inte göra några större framsteg.

Det Baltimore-baserade initiativet har varit aktivt i ungefär två år. Lekmannainitiativet vill göra Saintly Six mer kända genom målinriktat mediearbete. Dessutom har aktivisterna startat en brevskrivarkampanj. I december år 2021 skickades de första 1 500 breven till påven, och de följande i juni år 2022. I slutet av oktober hoppas aktivisterna kunna leverera nästa brev direkt i Rom. De har också sökt stöd från olika biskopar, däribland kardinal Wilton Gregory, den förste svarte kardinalen i USA och ärkebiskop i huvudstadsstiftet Washington.

Smärtsam lucka i helgonlistan

Skillnaden i helgonlistan är desto mer smärtsam för afroamerikanska katoliker eftersom påven Johannes Paulus II (1978–2005) under sin ämbetstid ville erbjuda troende världsomspännande regionala lämpliga förebilder, beroende på deras status eller yrke. På så sätt skapades ett historiskt stort antal helgon och saliga.

Ralph Moore ger utlopp för sin besvikelse på nätet. Det afroamerikanska katolska samfundet är stolt över sin orubbliga trohet mot kyrkan, som i sin tur har behandlat det som andrahandskristna. ”Vi är övertygade om att den katolska kyrkan har svarta katoliker att tacka för något. Så ge oss våra helgon nu!” kräver Moore med viss ilska.

Moore påpekar att den vanliga saligförklaringsprocessen, föregångaren till kanonisering, uppenbarligen inte fungerar för afroamerikanska katoliker. Det känns som om vita manliga européer är att föredra. I stället föreslår han att man i detta speciella fall med de sex helgonlika använder sig av den tidigkristna acklamationsproceduren santi subito (uttrycket innebär att en person omedelbart kanoniseras efter döden); enbart en procedur i Vatikanen för denna omedelbara helgonförklaring har dokumenterats sedan 1100-talet, innan dess var vördnaden på plats den avgörande faktorn.

Lång historia av slaveri och rasism

Den katolska kyrkan i USA var djupt involverad i slaveriet; präster, biskopar och religiösa ordnar ägde och handlade med förslavade människor. Även efter slaveriets avskaffande år 1865 behandlades katoliker från det afroamerikanska samhället som andra klassens medborgare, inte bara i samhället utan också i sin kyrka. Det första seminariet för afroamerikanska män öppnades inte förrän år 1923, innan dess var de tvungna att lämna landet för att utbilda sig.

En viktig förändring skedde i och med att medborgarrättsrörelsen stärktes efter år 1950. År 1958 tog den amerikanska katolska biskopskonferensen för första gången en tydlig ställning genom att fördöma rasism. Detta följdes år 1979 av den pastorala uppmaningen ”Bröder och systrar till oss” och 40 år senare publicerades policybrevet ”Öppna våra hjärtan på vid gavel”. ”Men det verkar som om rasism finns kvar i den katolska kyrkans DNA i USA, även om kyrkan undervisar mot det”, klagar Ralph Moore.

Medan lekmannainitiativet i Rom försöker få sina helgon så snabbt som möjligt, är den katolska afroamerikanska gemenskapen på plats också efterfrågad. Moore föreslår att man bär med sig bilderna av de sex helgonlika in i kyrkorna på Alla helgons dag (1 november) alltmedan man sjunger ”Oh, When the Saints Go Marching In”.

Kathpress 2023-10-24

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ralph Moore, en katolsk aktivist från den nordamerikanska metropolen Baltimore, är arg och frustrerad på samma gång, och ställer sig frågan: Varför finns det fortfarande inga saliga eller helgon från det afroamerikanska samhället? På online plattformen Black Catholic Messenger (Svart katolsk budbärare) har Moore meddelat att han kommer att resa till Rom i slutet av oktober och sätta press på frågan. Ett möte med Vatikanens myndighet för saligförklaringar och helgonförklaringar har redan ordnats, och en audiens hos påven undersöks ännu.

Moore är medlem i ett katolskt lekmannainitiativ som har sitt ursprung i tre historiskt svarta församlingar i Baltimore. Deras mål är att äntligen få svarta (afroamerikanska) helgon. ”Det är rent ut sagt oroande att det år 2023 fortfarande inte finns några afroamerikanska helgon i USA:s 247-åriga historia, medan 11 vita amerikaner redan har upphöjts till helgon” uttryckte Moore.

De Saintly Six (de sex helgonlika), det vill säga de sex kandidaterna till saligförklaring, inkluderar Pierre Toussaint (ca 1766–1853), Henriette Delille (1813–1862), Augustus Tolton (1854–1897), Julia Greeley (1833–1848 till 1918), Moder Mary Lange (ca 1789–1882) och Thea Bowman (1937–1990). Deras undersökningsprocedur har pågått under lång tid och verkar inte göra några större framsteg.

Det Baltimore-baserade initiativet har varit aktivt i ungefär två år. Lekmannainitiativet vill göra Saintly Six mer kända genom målinriktat mediearbete. Dessutom har aktivisterna startat en brevskrivarkampanj. I december år 2021 skickades de första 1 500 breven till påven, och de följande i juni år 2022. I slutet av oktober hoppas aktivisterna kunna leverera nästa brev direkt i Rom. De har också sökt stöd från olika biskopar, däribland kardinal Wilton Gregory, den förste svarte kardinalen i USA och ärkebiskop i huvudstadsstiftet Washington.

Smärtsam lucka i helgonlistan

Skillnaden i helgonlistan är desto mer smärtsam för afroamerikanska katoliker eftersom påven Johannes Paulus II (1978–2005) under sin ämbetstid ville erbjuda troende världsomspännande regionala lämpliga förebilder, beroende på deras status eller yrke. På så sätt skapades ett historiskt stort antal helgon och saliga.

Ralph Moore ger utlopp för sin besvikelse på nätet. Det afroamerikanska katolska samfundet är stolt över sin orubbliga trohet mot kyrkan, som i sin tur har behandlat det som andrahandskristna. ”Vi är övertygade om att den katolska kyrkan har svarta katoliker att tacka för något. Så ge oss våra helgon nu!” kräver Moore med viss ilska.

Moore påpekar att den vanliga saligförklaringsprocessen, föregångaren till kanonisering, uppenbarligen inte fungerar för afroamerikanska katoliker. Det känns som om vita manliga européer är att föredra. I stället föreslår han att man i detta speciella fall med de sex helgonlika använder sig av den tidigkristna acklamationsproceduren santi subito (uttrycket innebär att en person omedelbart kanoniseras efter döden); enbart en procedur i Vatikanen för denna omedelbara helgonförklaring har dokumenterats sedan 1100-talet, innan dess var vördnaden på plats den avgörande faktorn.

Lång historia av slaveri och rasism

Den katolska kyrkan i USA var djupt involverad i slaveriet; präster, biskopar och religiösa ordnar ägde och handlade med förslavade människor. Även efter slaveriets avskaffande år 1865 behandlades katoliker från det afroamerikanska samhället som andra klassens medborgare, inte bara i samhället utan också i sin kyrka. Det första seminariet för afroamerikanska män öppnades inte förrän år 1923, innan dess var de tvungna att lämna landet för att utbilda sig.

En viktig förändring skedde i och med att medborgarrättsrörelsen stärktes efter år 1950. År 1958 tog den amerikanska katolska biskopskonferensen för första gången en tydlig ställning genom att fördöma rasism. Detta följdes år 1979 av den pastorala uppmaningen ”Bröder och systrar till oss” och 40 år senare publicerades policybrevet ”Öppna våra hjärtan på vid gavel”. ”Men det verkar som om rasism finns kvar i den katolska kyrkans DNA i USA, även om kyrkan undervisar mot det”, klagar Ralph Moore.

Medan lekmannainitiativet i Rom försöker få sina helgon så snabbt som möjligt, är den katolska afroamerikanska gemenskapen på plats också efterfrågad. Moore föreslår att man bär med sig bilderna av de sex helgonlika in i kyrkorna på Alla helgons dag (1 november) alltmedan man sjunger ”Oh, When the Saints Go Marching In”.

Kathpress 2023-10-24

Detta är en nyhetstext.