Santosh Benedict, en jesuitstuderande (blivande jesuitpräst) från Indien, upplevde att intonationen var det svåraste i kinesiskstudierna. Han säger att han ägnade sex månader åt att försöka urskilja de fyra tonhöjderna i talad kinesiska innan han lyckades samtala och lyssna utan problem.
Han var en av de första av ett flertal medbröder som Jesuitorden avser att bjuda in från hela världen till studier i kinesiska och kinesisk kultur, allt för att upprätthålla sin mission i Kina och i länder med stora kinesiska befolkningsgrupper.
Benedict, 30 år, som blev jesuit för nio år sedan, säger att han bestämde sig för att komma till Taipei efter ha läst en rekryteringsannons från ordens högkvarter och efter att ha talat med sin provinsial.Tack vare ett dataprogram kan Benedict skriva kinesiska ord genom att använda det latinska alfabetet, vilket gör att han inte behöver lära sig att skriva de komplicerade kinesiska tecknen. Nu talar han nästa kinesiska flytande och deltar ofta i studentaktiviteter i Taipei. När han är färdig vill han arbeta antingen i Taipei eller resa till södra Indien där många kineser arbetar inom högteknologiska företag.
Den förre provinsialen i Kina, jesuitpater Louis Gendron, säger att den kinesiska jesuitprovinsen också vill starta ett studiecentrum i Peking för att träna sina ordensmedlemmar. Den kanadensiske prästen, som tjänstgjorde som provinsial 2005–2012, säger att han har bett sina kollegor att rekrytera medbröder till ett specialprogram där ”det första året tillbringas i Taipei och det andra i Peking”. Programmet har utformats av studenter vid ett jesuituniversitet i USA.
Kina har blivit mer öppet och mer attraktivt, noterar han. Ordensmedlemmarna är ofta mest intresserade av akademiska studier, säger han och tillägger att många tillfällen att arbeta i Fastlandskina kommer att ges, i synnerhet inom institutionerna för tertiärutbildningen. ”Vi har ett stort åtagande i Kina, eftersom Jesuitorden anser Kina som högprioriterat i sin planering”, säger pater Gendron. ”Vår orden var den första som anlände till Kina och vi fortsätter vår mission här”, tillägger han.
Den kinesiska provinsen står i dag inför många problem, bland annat åldrande medbröder och brist på lokala kallelser. Enligt pater Gendron hade provinsen mer än 300 medlemmar på 1950-talet, varav många lämnade fastlandet och for till Taiwan, Hongkong och Macau. De flesta är nu döda och kvar finns cirka 90 medbröder, av vilka många är gamla.