På ICO-konferensen (”Initiative Christlicher Orient”) i Salzburg i Österrike rapporterar jesuitpater Gerald Baumgartner om människors vardag i den syriska staden Homs, där han är verksam. ”Tio liter bensin kostar en månadslön, många dagar finns det varken vatten eller elektricitet. Den som har cancer dör.”
Jesuiten Gerald Baumgartner, från Österrike, rapporterade om ofattbara umbäranden i den syriska staden Homs vid den årliga konferensen för ”Initiative Christlicher Orient” (ICO) i Salzburg. Baumgartner har bott i jesuitkommuniteten i Homs i ungefär två år och har själv upplevt tragedin i en stad som förstörts av kriget, och en katastrofal ekonomisk och social situation. ”Det mest grundläggande av varor saknas”, sade Baumgartner om den nuvarande situationen.
Subventionerade baslivsmedel som bröd kräver lång tid att få. En liter bensin kostar för närvarande 7 000 lira, motsvarande 1,8 euro. Men med en genomsnittlig månadslön på 70 000 till maximalt 100 000 lira. ”Och priserna fortsätter att stiga.” På det senaste sommarlägret för sina skyddslingar tog brödet slut. På vissa ställen finns det inte mer vatten på flera dagar. ”Elektricitet finns tillgänglig i kanske en halvtimme om dagen. Och ibland på vintern även i flera dagar inte alls.” ”Och det vid temperaturer på noll grader veckovis på vintern. Sjukvården på plats är också katastrofal. Om du har cancer dör du” rapporterade Baumgartner. Otaliga människor är beroende av humanitära organisationer. Dessa inkluderar till exempel jesuiternas flyktingtjänst (Jesuit Refugee Service, JRS).
Livet på plats är otroligt jobbigt, säger Baumgartner. I vintras sov han med fyra filtar i sitt iskalla rum i kommuniteten, duschade med mestadels iskallt vatten. Behovet är helt enkelt överväldigande. Stora delar av staden Homs är fortfarande helt förstörd. Av ungdomarna vill säkert 90 procent lämna landet. Ingen kan klandra dem. Många unga män skulle också fly på grund av militärtjänsten, som varar i åtta år i Syrien.
Inga framtidsutsikter för de unga
Den lilla kommuniteten i Homs består av fem jesuiter från fem olika nationer. Omkring 1 400 barn, ungdomar och unga vuxna deltar i en eller annan form i klostrets verksamhet, som Baumgartner ansvarar för. Det finns grupplektioner, workshops, katekes men också sommarläger. ”Vi vill skapa en plats för ungdomarna, eleverna och barnen där de kan andas djupt, där det finns lugn”, säger Baumgartner. Ungdomarna är traumatiserade av krig och umbäranden. I kommuniteten skulle ungdomarna också uppleva något av ”rättsstatsprincipen” för första gången. Man försöker utbilda ungdomarna till en känsla av medborgerligt ansvar.
I jesuitkommuniteten görs en mycket strikt åtskillnad mellan religiösa och humanitära erbjudanden och aktiviteter, förklarade Baumgartner. Religiösa aktiviteter finns bara för kristna, om muslimer skulle delta skulle detta kunna leda till allvarliga problem. Före kriget var samexistensen mellan den kristna minoriteten och den muslimska majoriteten mycket bättre. När det gäller humanitära och sociala program är man naturligtvis öppen för alla.
Jesuitpatern hämtar personlig styrka från exemplet med lokalbefolkningen, som trots alla svårigheter inte förlorar sin kristna tro utan finner stöd och tröst i den. ”Låt oss ta ett steg mot varandra, låt oss inspireras av evangeliets budskap och försöka älska varandra mer. Det fungerar även i de svåraste situationerna.”
”Vårt samhälle är tyst”
Inte ens i den nordsyriska metropolen Aleppo är situationen bättre än i Homs, rapporterade den syriske franciskanen Ibrahim Alsabagh. 60 procent av staden är fortfarande förstörd. Mer än 85 procent av befolkningen antas leva under fattigdomsgränsen. ”Vårt samhälle är tyst – på grund av hunger och sjukdom”, sammanfattade Alsabagh sitt och pater Baumgartners erfarenheter. Alsabagh hänvisade också till de västerländska sanktionerna, som kan ha lett till ännu mer i elände för den fattiga befolkningen. Alsabagh, har arbetat i Aleppo sedan 2014; han är präst i den lokala romersk-katolska (latinska) församlingen St. Francis, och är religiös överordnad i det lilla franciskanska samhället i den norra syriska metropolen. För närvarande finns det elektricitet i Aleppo bara högst en timme om dagen, allt mindre vatten och bröd. Hungern bestämmer vanliga människors vardag. Fader Alsabagh rapporterade om en drastisk upplevelse. ”När vi serverade barn i vårt kloster smörgåsar så åt vissa barn bara hälften av dem. De tog hem den andra halvan till sina syskon.”
De ofattbara svårigheterna fick franciskanerna att inrätta ett soppkök för ungefär ett år sedan. Under tiden har långt mer än 200 000 måltider redan delats ut till fattiga familjer, gamla och ensamstående, sjuka och funktionshindrade, både kristna och muslimer. Soppköket finansieras till stor del av ICO. Dessutom har franciskanerna genomfört totalt ett 40-tal biståndsprojekt sedan 2016. Från renovering av hus, hjälp för äldre och funktionshindrade eller till och med finansiering av små butiker eller verkstäder så att lokalbefolkningen har arbete.
Årets ICO-årskonferens på Bildungshaus St. Virgil i Salzburg är tillägnad hela Syrien. ICO har stött kristna i Orienten i mer än 30 år. Många biståndsprojekt genomförs varje år i Syrien, Irak, Libanon, Palestina och Jordanien. Enligt årsredovisningen kunde ICO 2021 realisera totalt 93 projekt till ett värde av 1,3 miljoner euro. I Syrien fanns det 30 projekt med en total volym på mer än 522 000 euro.
Kathpress 2022-09-20
Detta är en nyhetstext.