av MAGDALENA SLYK
Kravallpolis vid porten till författningsdomstolen. Inför Allhelgonahelgen har striden om Polens författningsdomstol, Trybunał Konstytucyjny (TK), nått en ny nivå. Båda sidor säger sig försvara rättsstaten och anklagar den andra för statskupp.
Den 30 oktober meddelades att domstolens ordförande Bogdan Święczkowski och vice ordföranden Bartłomiej Sochański stängts av i en månad. Beslutet fattades av Anna Korwin-Piotrowska, en av fyra domare som sejmen valde i mars men som president Karol Nawrocki vägrat svära in. Hon tog över ledningen och kallade på polis med hänvisning till hot mot domarna. Kritiker menar att avstängningsparagrafen hon använder ger den makten åt justitieministern och gäller allmänna domstolar, inte TK.
Nawrocki avbröt sitt statsbesök i Senegal och lät planet vända tillbaka till Warszawa. Han talade om ett ”våldsamt övertagande av ett konstitutionellt statsorgan”. Premiärminister Donald Tusk svarade att det efter år av PiS-laglöshet krävs beslutsamt handlande: ”Någon annan väg finns inte.”
Samma metod i större skala
Konflikten började år 2015, då Lag och rättvisa (PiS) valde egna domare till redan besatta platser och president Andrzej Duda vägrade svära in lagligt valda domare. År 2016 vägrade PiS-regeringen att erkänna tre av domstolens domar i författningssamlingen Dziennik Ustaw. Dåvarande opposition kallade det ett brott mot konstitutionen.
I dag gör Tusks regering samma sak i större skala. Sedan en resolution i sejmen i mars 2024 publiceras inga domar från TK. Redan hösten 2025 rörde det sig om över 40 domar, även sådana som gäller vanliga medborgares pensioner. Regeringen menar att en offentlig publicering skulle befästa krisen, eftersom domstolen är olagligt sammansatt. Och liksom Duda då vägrar Nawrocki nu ta emot eden från de domare som sejmen valt. Båda lägren åberopar rättsstaten men erkänner bara de institutioner de själva kontrollerar.
Striden om eden
Presidentens kansli hänvisar till formfel: sejmen ska ha brutit mot sina egna tidsfrister för nomineringar, och endast två av vakanserna uppstod under Nawrockis mandatperiod. Kritikerna ifrågasätter också kandidaterna. Flera har lett domarföreningar som öppet kritiserat PiS-reformerna, och i fråga om Maciej Berek, vald i september och tidigare minister hos Tusk, ifrågasätts om han har den yrkeserfarenhet som krävs. Det var samme Berek som 2024 sade att TK:s domar ska ignoreras. Motsidan svarar att det är sejmen som enligt konstitutionen väljer domarna och att eden inför presidenten är en formalitet som inte ger honom vetorätt.
Varför just nu?
Efter maktskiftet 2023 lät koalitionen i över två år platser i TK stå tomma, för att i mars 2026 fylla alla dessa sex på en gång. Med de nya domarna blir de som valts av den nuvarande majoriteten, enligt justitieminister Waldemar Żurek, fler än hälften av domstolens femton. Mandaten är på nio år, så den majoriteten består långt efter valet hösten 2027.
Det valet ser allt svårare ut för regeringen: i oktober var stödet 31 procent, medan 43 procent var emot. Missnöjet växer även bland tidigare anhängare: den 22 oktober protesterade kvinnor i ett tjugotal städer mot att abortlöftena inte infriats. Om tidpunkten var vald med avsikt går inte att belägga, men kritiker ser ett försök att säkra inflytande över domstolen oavsett valutgång.
Reaktioner
Utanför domstolen samlades både högeroppositionen och vänstern, från Jarosław Kaczyński till Grzegorz Braun. Demonstranterna, med stöd av Solidarność, bad rosenkransen och sjöng nationalsången. Kritik kom även från vänster: Adrian Zandberg (Razem) konstaterade att domstolen ”är död om den inte erkänns av alla”. Inom koalitionen skrev Szymon Hołownia (Polska 2050) att nattens händelser ”drar skam över Polen”och att reformer med våld ”bara tar livet av patienten”. Hos många väcker bilderna av kravallpolis minnen av tider då makten var samlad i ett fåtal händer, även om polisen nu inte använt våld.
Finns det en väg ut?
Presidenten har kallat partierna till konsultationer, och den 3 november samlas domarna kring Korwin-Piotrowska till generalförsamling. Hołownia har vädjat till Nawrocki och Tusk: ”Polen ligger i dag i era händer.” Högsta författningsdomstolens ordförande Jacek Chlebny skriver att ”gränserna har överskridits” och efterlyser en kompromiss över de politiska skiljelinjerna. Den kräver dock att båda lägren erkänner institutioner de inte kontrollerar. Kan en domstol som bara halva landet godtar fylla sin uppgift? Och går den politiska stabiliteten att återvinna före valet 2027?
Magdalena Slyk 2026-11-02
Detta är en opinionstext.