Kardinal Arborelius 25 år som biskop

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I fredags, den 29 december, var det 25 år sedan Anders Arborelius OCD vigdes till biskop i Stockholms katolska domkyrka. Med anledning av detta firades på hans 25-årsdag som biskop en högtidlig och festlig tacksägelsemässa i domkyrkan i Stockholm. Närvarande vid den mycket välbesökta gudstjänsten i domkyrkan var nästan samtliga katolska biskopar i Norden, ett femtiotal koncelebrerande präster och ett ansenligt antal ekumeniska företrädare för de andra kristna samfunden i landet . Mot slutet av mässan höll Generalvikarie p. Pascal René Lung OP ett gratulationstal till kardinalen, som vi här återger in extenso:

 

Att gratulera kardinal Anders med ett lovtal ställer till problem, eftersom så många redan har skrivit och sagt så många rätta saker om honom. Att prisa kardinal Anders är som att sända ugglor till Aten eller att ge bagarbarn bröd. Alla känner honom, alla uppskattar och älskar honom, många beundrar honom: karmelitbrodern, prästen, biskopen, kardinalen, kyrkans lärare och inte minst en vän till hela Guds folk. Han har länge varit en förebild för många av oss, och få har tjänat vårt stift och kyrkan på ett så enastående sätt under så lång tid. Som biskop av Stockholm, som efterträdare till den oförglömlige biskop Hubertus Brandenburg, har han lett vårt stift i 25 år.

Vi är tacksamma mot Dig käre biskop Anders för att Du ger oss ett vittnesbörd om Din tro, om kyrkans tro. Men det räcker inte. Vi är tacksamma mot Dig för att Du lär oss genom tusentals predikningar varför vi tror. Vår kristna tro bygger på övertygelsen om att vårt ”ja” till världen endast kan grundas i Gud, som har kallat världen och oss människor att existera.

1998 var vi alla fulla av hopp om att Du skulle kunna förbli en lärd och andlig karmelitbroder som biskop. Våra förhoppningar har uppfyllts – till priset av ett enormt arbete som kräver stor respekt från oss alla, och en ibland oroväckande överbelastning av Ditt fysiska tillstånd. Bibeln, Ers Eminens, låter kristna sova då och då – de rättfärdigas sömn.

Varför behöver kyrkan och samhället andlig vägledning och varför kan andlig vägledning hjälpa oss att lösa våra framtida problem? Du ger ett imponerande vittnesbörd om kristen sanning – radikalt, grundläggande, existentiellt och befriande: Tron behöver eftertanke om den vill förbli sann mot sig själv. Den tänkande tron måste se till att historiens konkreta människa kan erfara av egen kraft och ta sitt ansvar för tillvaron genom trons kraft, på livets alla områden. Att vara troende är inte bara att vara from, utan också att tänka, att tänka kritiskt, att tänka utan tabun. Att tänka med, att möta vår tids andliga utmaning, att uppleva trons existensförvandlande kraft – detta står i förgrunden för Dig, käre biskop Anders.

Tro innebär alltså också att man engagerar sig i världen och dess behov, för att upptäcka Guds ords historiska betydelse för nuet och för framtiden.

Den som försöker hylla kardinal Anders bör hedra och prisa biskopen och kardinalen. Brobyggaren mellan kunskap ,tro och andlighet, mellan kristna och de andra världsreligionerna, mellan katoliker och alla andra kyrkosamfund i Sverige, ja, till och med ibland mellan katoliker och katoliker.

Ja, det är också en markering av kyrkans universalitet: den omfattar människor från alla kontinenter, kulturer, språk och mentaliteter. Vi katoliker i Sverige är en minoritet i samhället, men vi representerar med ett hundratal modersmål hela världens befolkning och kommer från samhällets allas delar.

Må kardinalen vara i förvissning om att vi kommer att behöva honom och hans hoppfulla ord och ledning även i framtiden, om Gud vill i 25 år till.

Käre biskop Anders, liksom påven Franciskus är en personsymbol för hela kyrkans enhet, så är du personsymbol för kyrkans samhörighet här i landet. En dag som denna blir känslan av enhet och enighet stark, medvetandet om att vi i den heliga kyrkan hör till samma kropp, delar samma öde, är varandras hjälpare och tjänare.

Kyrkans synliga enhet och evangelisation har alltid varit en av Dina viktigaste prioriteringar som biskop ,och det är en glädje att se vänner från andra kyrkor och samfund med oss här idag.

Vi följer Dig med våra förböner, och med Dig som vår stiftsbiskop firar vi både den stora mångfalden och enheten i vårt stift.

Vi önskar Dig nu Guds rika välsignelse i Din fortsatta gärning – till Guds pris och ära, till vår egen helgelse, till alla människors bästa. Grattis och allt gott

P. Pascal René Lung OP

 

 

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I fredags, den 29 december, var det 25 år sedan Anders Arborelius OCD vigdes till biskop i Stockholms katolska domkyrka. Med anledning av detta firades på hans 25-årsdag som biskop en högtidlig och festlig tacksägelsemässa i domkyrkan i Stockholm. Närvarande vid den mycket välbesökta gudstjänsten i domkyrkan var nästan samtliga katolska biskopar i Norden, ett femtiotal koncelebrerande präster och ett ansenligt antal ekumeniska företrädare för de andra kristna samfunden i landet . Mot slutet av mässan höll Generalvikarie p. Pascal René Lung OP ett gratulationstal till kardinalen, som vi här återger in extenso:

 

Att gratulera kardinal Anders med ett lovtal ställer till problem, eftersom så många redan har skrivit och sagt så många rätta saker om honom. Att prisa kardinal Anders är som att sända ugglor till Aten eller att ge bagarbarn bröd. Alla känner honom, alla uppskattar och älskar honom, många beundrar honom: karmelitbrodern, prästen, biskopen, kardinalen, kyrkans lärare och inte minst en vän till hela Guds folk. Han har länge varit en förebild för många av oss, och få har tjänat vårt stift och kyrkan på ett så enastående sätt under så lång tid. Som biskop av Stockholm, som efterträdare till den oförglömlige biskop Hubertus Brandenburg, har han lett vårt stift i 25 år.

Vi är tacksamma mot Dig käre biskop Anders för att Du ger oss ett vittnesbörd om Din tro, om kyrkans tro. Men det räcker inte. Vi är tacksamma mot Dig för att Du lär oss genom tusentals predikningar varför vi tror. Vår kristna tro bygger på övertygelsen om att vårt ”ja” till världen endast kan grundas i Gud, som har kallat världen och oss människor att existera.

1998 var vi alla fulla av hopp om att Du skulle kunna förbli en lärd och andlig karmelitbroder som biskop. Våra förhoppningar har uppfyllts – till priset av ett enormt arbete som kräver stor respekt från oss alla, och en ibland oroväckande överbelastning av Ditt fysiska tillstånd. Bibeln, Ers Eminens, låter kristna sova då och då – de rättfärdigas sömn.

Varför behöver kyrkan och samhället andlig vägledning och varför kan andlig vägledning hjälpa oss att lösa våra framtida problem? Du ger ett imponerande vittnesbörd om kristen sanning – radikalt, grundläggande, existentiellt och befriande: Tron behöver eftertanke om den vill förbli sann mot sig själv. Den tänkande tron måste se till att historiens konkreta människa kan erfara av egen kraft och ta sitt ansvar för tillvaron genom trons kraft, på livets alla områden. Att vara troende är inte bara att vara from, utan också att tänka, att tänka kritiskt, att tänka utan tabun. Att tänka med, att möta vår tids andliga utmaning, att uppleva trons existensförvandlande kraft – detta står i förgrunden för Dig, käre biskop Anders.

Tro innebär alltså också att man engagerar sig i världen och dess behov, för att upptäcka Guds ords historiska betydelse för nuet och för framtiden.

Den som försöker hylla kardinal Anders bör hedra och prisa biskopen och kardinalen. Brobyggaren mellan kunskap ,tro och andlighet, mellan kristna och de andra världsreligionerna, mellan katoliker och alla andra kyrkosamfund i Sverige, ja, till och med ibland mellan katoliker och katoliker.

Ja, det är också en markering av kyrkans universalitet: den omfattar människor från alla kontinenter, kulturer, språk och mentaliteter. Vi katoliker i Sverige är en minoritet i samhället, men vi representerar med ett hundratal modersmål hela världens befolkning och kommer från samhällets allas delar.

Må kardinalen vara i förvissning om att vi kommer att behöva honom och hans hoppfulla ord och ledning även i framtiden, om Gud vill i 25 år till.

Käre biskop Anders, liksom påven Franciskus är en personsymbol för hela kyrkans enhet, så är du personsymbol för kyrkans samhörighet här i landet. En dag som denna blir känslan av enhet och enighet stark, medvetandet om att vi i den heliga kyrkan hör till samma kropp, delar samma öde, är varandras hjälpare och tjänare.

Kyrkans synliga enhet och evangelisation har alltid varit en av Dina viktigaste prioriteringar som biskop ,och det är en glädje att se vänner från andra kyrkor och samfund med oss här idag.

Vi följer Dig med våra förböner, och med Dig som vår stiftsbiskop firar vi både den stora mångfalden och enheten i vårt stift.

Vi önskar Dig nu Guds rika välsignelse i Din fortsatta gärning – till Guds pris och ära, till vår egen helgelse, till alla människors bästa. Grattis och allt gott

P. Pascal René Lung OP