Katolsk hjälporganisation uppmanar EU att skydda Armenien

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den tyska katolska hjälporganisationen Renovabis uppmanar EU att skydda Armenien. ”I den nuvarande situationen måste Europeiska unionen omedelbart använda alla sina möjligheter för att äntligen skapa ett effektivt och varaktigt skydd för armenierna och deras kulturarv och för att visa Azerbajdzjan tydliga gränser” krävde chefsminister Thomas Schwartz i Freising på lördagen den 20 april.

I uppmaningen inkluderades önskemål om en utvidgning av ett civilt EU-observatörsuppdrag samt ”otvetydiga hot om sanktioner mot Azerbajdzjan i händelse av att Baku inte aktivt och trovärdigt bidrar till nedtrappning och stabilisering i relationerna med Armenien”. ”Jag anser att faran för ett anfallskrig i strid med internationell rätt och en ny azerbajdzjansk offensiv är given, uttrycker Schwartz. ”Det får inte bli något ’folkmord i omgångar’ nu.”

Den 24 april år 1915 började man systematiskt arrestera, fördriva och mörda kristna armenier i Osmanska riket. Enligt uppskattningar miste upp till 1,5 miljoner människor livet till följd av de åtgärder som den ungturkiska regeringen vidtog i slutet av första världskriget. Turkiet erkänner inte det som då hände som folkmord. Många stater, inklusive Österrike och Tyskland, som då var allierade med det osmanska Turkiet, har nu officiellt betecknat utrotningen av armenierna genom deportationer till den syriska öknen och riktade massakrer som folkmord.

100 000 armenier flydde från Nagorno-Karabach år 2023

I år kommer högtidlighållandet förmodligen att präglas särskilt av konfrontationen med Azerbajdzjan, enligt Schwartz: ”Omkring 100 000 armenier blev offer när de var tvungna att lämna sitt hemland Nagorno-Karabach år 2023.” Med tanke på armeniernas många lidanden i det förflutna och nuet måste det internationella samfundet vara noga med ”att Armenien inte blir en nation av offer på lång sikt” uttryckte Schwartz. ”Människorna i Armenien måste finna sin rättmätiga plats i den fredliga familjen av nationer.” Armeniens folk ska inte behöva oroa sig för sitt hemlands territoriella integritet eller frukta för sin existens.

I september år 2023 angrep Azerbajdzjan med överlägsna militära medel den armeniska enklaven Nagorno-Karabach, som enligt internationell rätt tillhör Azerbajdzjan. Efter bara en dag var kriget avgjort. Attacken föregicks av en total blockad i cirka nio månader av Nagorno-Karabach av Azerbajdzjan. Över 110 000 armenier tvingades hastigt lämna sitt hemland i september månad.

Kathpress 2024-04-21

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den tyska katolska hjälporganisationen Renovabis uppmanar EU att skydda Armenien. ”I den nuvarande situationen måste Europeiska unionen omedelbart använda alla sina möjligheter för att äntligen skapa ett effektivt och varaktigt skydd för armenierna och deras kulturarv och för att visa Azerbajdzjan tydliga gränser” krävde chefsminister Thomas Schwartz i Freising på lördagen den 20 april.

I uppmaningen inkluderades önskemål om en utvidgning av ett civilt EU-observatörsuppdrag samt ”otvetydiga hot om sanktioner mot Azerbajdzjan i händelse av att Baku inte aktivt och trovärdigt bidrar till nedtrappning och stabilisering i relationerna med Armenien”. ”Jag anser att faran för ett anfallskrig i strid med internationell rätt och en ny azerbajdzjansk offensiv är given, uttrycker Schwartz. ”Det får inte bli något ’folkmord i omgångar’ nu.”

Den 24 april år 1915 började man systematiskt arrestera, fördriva och mörda kristna armenier i Osmanska riket. Enligt uppskattningar miste upp till 1,5 miljoner människor livet till följd av de åtgärder som den ungturkiska regeringen vidtog i slutet av första världskriget. Turkiet erkänner inte det som då hände som folkmord. Många stater, inklusive Österrike och Tyskland, som då var allierade med det osmanska Turkiet, har nu officiellt betecknat utrotningen av armenierna genom deportationer till den syriska öknen och riktade massakrer som folkmord.

100 000 armenier flydde från Nagorno-Karabach år 2023

I år kommer högtidlighållandet förmodligen att präglas särskilt av konfrontationen med Azerbajdzjan, enligt Schwartz: ”Omkring 100 000 armenier blev offer när de var tvungna att lämna sitt hemland Nagorno-Karabach år 2023.” Med tanke på armeniernas många lidanden i det förflutna och nuet måste det internationella samfundet vara noga med ”att Armenien inte blir en nation av offer på lång sikt” uttryckte Schwartz. ”Människorna i Armenien måste finna sin rättmätiga plats i den fredliga familjen av nationer.” Armeniens folk ska inte behöva oroa sig för sitt hemlands territoriella integritet eller frukta för sin existens.

I september år 2023 angrep Azerbajdzjan med överlägsna militära medel den armeniska enklaven Nagorno-Karabach, som enligt internationell rätt tillhör Azerbajdzjan. Efter bara en dag var kriget avgjort. Attacken föregicks av en total blockad i cirka nio månader av Nagorno-Karabach av Azerbajdzjan. Över 110 000 armenier tvingades hastigt lämna sitt hemland i september månad.

Kathpress 2024-04-21

Detta är en nyhetstext.