Brasiliens urbefolkning bjuder inte in presidenter till möten. Måndagen den 22 april började den 20:e upplagan av Acampamento Terra Livre (ATL), som är det årliga protestlägret ”Free Land” (fri mark), i Brasiliens huvudstad. För detta ändamål samlas tusentals från urbefolkningen från hela Brasilien i Brasilia för att protestera framför kongressen. De önskar erkännande av sina rättigheter och sina förfäders territorier. Men den här gången saknas en prominent gäst: president Luiz Inácio Lula da Silva. Till skillnad från tidigare år är han inte inbjuden. Urbefolkningen är missnöjd med hur långsamt etableringen av nya reservat fortskrider, rapporterade den katolska nyhetsbyrån KNA på söndagen.
President Lula lovade under valkampanjen lovat att inrätta 14 urfolksreservat bara under år 2023. Det blev bara åtta. I torsdags skulle de sex saknade områdena följa i en ceremoni. Men än en gång blev urbefolkningen besviken: bara två reservat tillkom, Aldeia Velha i delstaten Bahia och Cacique Fontoura i jordbruksområdet Mato Grosso. ”Jag vet att ni är frustrerade”, ursäktade sig Lula till urbefolkningen. Lula uppgav att han först skulle behöva förhandla med guvernörerna om de problem som finns.
Detta beror på att hundratals icke-inhemska bosättare bor i de territorier som ursprungsbefolkningen gör anspråk på. Dessa bosättare skulle behöva gå med på tilldelningen av marken till urbefolkningen. Deras närvaro var det främsta argumentet för att Lulas företrädare, högerpopulisten Jair Bolsonaro, inte etablerade ett enda urfolksterritorium. Det faktum att Lula nu ger en liknande motivering gör urbefolkningen rasande.
Markrättigheter inskrivna i konstitutionen
Urfolkens markrättigheter är inskrivna i 1988 års konstitution, betonade Gustavo Vieira från den statliga urfolksmyndigheten Funai. ”Förfädernas rättigheter är inte förhandlingsbara. Men president Lula medgav i dag att han förhandlar. Det är oacceptabelt” uttryckte Vieira. Urfolksorganisationerna vet att Lula motarbetas i frågan av kongressen, där Bolsonaro-lägret har majoritet och jordbrukslobbyn stort inflytande. Ändå beslutades det att inte bjuda in Lula till årets protestläger.
Fackföreningars och vänsterpartiers flaggor och banderoller fanns där, ty Brasiliens civilsamhälle bildar en bred front mot allt som har en anstrykning av nyliberalism, och synder från kapitalism och kolonialism. Lulas arbetarparti PT (Partido dos Trabalhadores) hade också deltagit i protester och riktat skarp kritik mot Bolsonaros urfolkspolitik under Bolsonaro-eran från år 2019 till 2022. Bolsonaros motto vid den tiden var att inte ge upp en tum mark till urbefolkningen.
Förhoppningar grusade efter att president Lula valts
Valet av Lula hade varit efterlängtat av urbefolkningen, med stora förhoppningar. När allt kommer omkring lovade han att äntligen låta dem få vad de förtjänade. Efter valet inrättade han ministeriet för urbefolkningar och fyllde det med urbefolkningen Sonia Guajajara. ”Jag vill inte lämna någon urbefolkning omärkt under min fyraåriga mandatperiod. Det här är ett åtagande som jag har och som jag gjorde med er före valet”, förklarade Lula vid protestlägret år 2023. Men löftet verkar inte längre gälla.
Till exempel har Lula nyligen övervägt att den offentliga sektorn skall köpa mark för att bosätta urbefolkningen där i stället för att ge dem tillbaka sina förfäders bosättningsområden. Detta beror på att vita jordbrukare som producerar jordbruksprodukter för Brasiliens export bosätter sig på urbefolkningens bosättningsområden. Som svar på detta publicerade paraplyorganisationen för urbefolkningar ett öppet brev till Lula förra veckan. I den anklagades presidenten för att ha anammat Bolsonaro-lägrets linje.
Till exempel uppmuntrar Lula till och med den kontroversiella ”Marco Temporal” som ett kriterium för tilldelning av mark till urbefolkningar. Denna ”tidsstämpel från år 1988” säger att urbefolkningen endast ska ha rätt till det område som faktiskt beboddes när konstitutionen trädde i kraft den 5 oktober 1988 – ett populärt argument från jordbrukslobbyn mot inrättandet av reservat.
”Dra äntligen upp gränserna runt vårt land”
Catholic Indigenous Missionary Council, Cimi (Katolska inhemska missionsrådet) är en av motståndarna till tidsstämpeln. Urbefolkningen kräver att få tillbaka alla bosättningsområden, även de som stulits före år 1988. Högsta domstolen har ännu inte fattat något beslut i frågan. I kongressen försöker samtidigt parlamentsledamöter som står jordbrukslobbyn nära att införa en tidsstämpel genom lag.
President Lula borde äntligen tilldela urfolken deras land och sätta stopp för de kriminella organisationer som hotar urfolken och mördar deras ledare, enligt brandbrevet. ”Dra äntligen upp gränserna runt vårt land, som har invaderats och plundrats i århundraden av inkräktarna som kom hit för 524 år sedan jämte deras ättlingar i dag.”
Kathpress 2024-04-21
Detta är en nyhetstext.