Kontroversiellt byte av chef för Caritas internationalis

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är ännu mycket som är oklart kring varför Lesley-Anne Knight, generalsekreterare i den globala katolska biståndsorganisationen Caritas internationalis, helt oväntat har blivit hindrad från att söka en andra tjänsteperiod. Normalt sett brukar chefen för Caritas internationalis sitta i två mandatperioder på vardera fyra år. Men när det i maj är dags för val av generalsekreterare i Rom får Lesley-Anne Knight inte kandidera för en andra mandatperiod. Det diskuteras nu på många håll kring orsakerna till varför chefen för Vatikanens statssekretariat, kardinal Tarcisio Bertone, har satt stopp för hennes kandidatur. Det skulle kunna tänkas att Vatikanen planerar någon radikal strukturell förändring och att Knight betraktas som ett hinder i det sammanhanget.

Ledningsgruppen för den Rom-baserade globala katolska biståndsorganisationen beklagar djupt beslutet från Vatikanens statssekretariat. Presidenten för Caritas internationalis, kardinal Oscar Rodríguez de Maradiaga i Honduras, har offentligt uttryckt sin ”fullständiga oförståelse” inför beslutet. Organisationens ledningsgrupp – kardinal Maradiaga, generalsekreterare Knight, organisationens skattmästare och sju regionala presidenter – hade ett möte med kardinalstatssekreterare Bertone den 5 februari, men de lyckade inte ändra Vatikanens inställning i frågan.

Den 15 februari skrev kardinal Bertone till de katolska biskopskonferenserna världen över för att förklara att Vatikanen inte ämnade förnya Knights mandat vid Caritas generalförsamling i maj. I det tresidiga brevet skriver kardinal Bertone att Caritas behöver en tydligare katolsk identitet. Han förklarar att man under de kommande fyra åren bör koncentrera sig på ”att harmonisera Caritas internationalis teologiska dimension… med dess roll som en organisation som är aktiv på den internationella arenan.” Detta, menar han, kräver ett bättre samarbete med Vatikanens övriga institutioner och kongregationer som är berörda av Caritas arbete. Caritas advokatverksamhet, t ex, måste bli bättre samordnad med Heliga stolen, ”som är speciellt kompetent i detta avseende”.

En tydligare katolsk identitet och ett tätare samarbete med Vatikanen? Men varför då inte helt enkelt be generalsekreterare Knight att effektuera just dessa förändringar? Ordföranden för det påvliga rådet Cor unum, kardinal Robert Sarah från Guinea, har antytt att Knights kompetens inte i sig är ifrågasatt. Tvärtom, hennes kollegor talar om henne med stor respekt. Hon utstrålar intelligens och kompetens. Och kardinal Bertone framhäver i sitt brev att nekandet att ge henne en andra mandatperiod ” inte är ett sätt att så tvivel om hennes meriter eller att förminska uppskattningen för de insatser som hon redan har gjort” . Så vad är då problemet med en andra period för Knight?

”Vi trevar lika mycket i mörker som alla andra”, säger en källa som står Knight nära. Det finns rykten om att Knight skulle ha gjort Vatikanens tjänstemän rasande genom ”enstaka rättframma kritiska synpunkter på kyrkans byråkrati”. Och hennes föregångare på posten, Duncan MacLaren, som var generalsekreterare i två perioder 07), föreslår att den bakomliggande orsaken är en långvarig slitning mellan Caritas och Cor unum, som har uppsikt över Vatikanens samlade bistånds- och utvecklingsarbete.

Kardinal Sarahs anmärkning tycks bekräfta denna kulturkrock mellan Caritas och Cor unum. ”Man kan vara kompetent när det gäller organisation men ändå sakna vissa kvaliteter för att arbeta med samordning eller för att stärka den katolska identiteten”, sade han och hänvisade till Knight. Han nämnde vidare ”nya internationella utmaningar”, inklusive en revision av verksamhetens statuter, vilket ”involverar internationellt samarbete, organisationens katolska identitet, samarbete med Heliga stolen, större närvaro i de olika världsdelarna, en särskild förståelse för autonomin hos varje Caritas-delorganisation.”

Om man läser mellan raderna finner man, att Knight – tillsammans med den övriga ledningsgruppen för Caritas internationalis – av somliga i Vatikanen anses ha varit alltför oberoende av kurian, alltför mycket kommit att likna sekulära organisationer och varit alltför ouppmärksam på de förmodligen mer traditionella tänkesätten hos medlemsorganisationerna i utvecklingsländerna.

Hur det än må vara, så innebär denna åtgärd ett krav på mer kontroll från Vatikanens statssekretariat, där man är misstänksam mot Caritas autonomi med dess globala räckvidd. Reformer lär komma för att etablera en mer direkt övervakande roll för Cor unum och andra kongregationer gentemot Caritas. Men vad är den övergripande avsikten med dessa reformer?

Austen Ivereigh, i de amerikanska jesuiternas tidskrift America 2011-03-14

Läs här också en kommentar av Duncan MacLaren, som var generalsekreterare för Caritas internationalis under åren 1999–2007.


Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är ännu mycket som är oklart kring varför Lesley-Anne Knight, generalsekreterare i den globala katolska biståndsorganisationen Caritas internationalis, helt oväntat har blivit hindrad från att söka en andra tjänsteperiod. Normalt sett brukar chefen för Caritas internationalis sitta i två mandatperioder på vardera fyra år. Men när det i maj är dags för val av generalsekreterare i Rom får Lesley-Anne Knight inte kandidera för en andra mandatperiod. Det diskuteras nu på många håll kring orsakerna till varför chefen för Vatikanens statssekretariat, kardinal Tarcisio Bertone, har satt stopp för hennes kandidatur. Det skulle kunna tänkas att Vatikanen planerar någon radikal strukturell förändring och att Knight betraktas som ett hinder i det sammanhanget.

Ledningsgruppen för den Rom-baserade globala katolska biståndsorganisationen beklagar djupt beslutet från Vatikanens statssekretariat. Presidenten för Caritas internationalis, kardinal Oscar Rodríguez de Maradiaga i Honduras, har offentligt uttryckt sin ”fullständiga oförståelse” inför beslutet. Organisationens ledningsgrupp – kardinal Maradiaga, generalsekreterare Knight, organisationens skattmästare och sju regionala presidenter – hade ett möte med kardinalstatssekreterare Bertone den 5 februari, men de lyckade inte ändra Vatikanens inställning i frågan.

Den 15 februari skrev kardinal Bertone till de katolska biskopskonferenserna världen över för att förklara att Vatikanen inte ämnade förnya Knights mandat vid Caritas generalförsamling i maj. I det tresidiga brevet skriver kardinal Bertone att Caritas behöver en tydligare katolsk identitet. Han förklarar att man under de kommande fyra åren bör koncentrera sig på ”att harmonisera Caritas internationalis teologiska dimension… med dess roll som en organisation som är aktiv på den internationella arenan.” Detta, menar han, kräver ett bättre samarbete med Vatikanens övriga institutioner och kongregationer som är berörda av Caritas arbete. Caritas advokatverksamhet, t ex, måste bli bättre samordnad med Heliga stolen, ”som är speciellt kompetent i detta avseende”.

En tydligare katolsk identitet och ett tätare samarbete med Vatikanen? Men varför då inte helt enkelt be generalsekreterare Knight att effektuera just dessa förändringar? Ordföranden för det påvliga rådet Cor unum, kardinal Robert Sarah från Guinea, har antytt att Knights kompetens inte i sig är ifrågasatt. Tvärtom, hennes kollegor talar om henne med stor respekt. Hon utstrålar intelligens och kompetens. Och kardinal Bertone framhäver i sitt brev att nekandet att ge henne en andra mandatperiod ” inte är ett sätt att så tvivel om hennes meriter eller att förminska uppskattningen för de insatser som hon redan har gjort” . Så vad är då problemet med en andra period för Knight?

”Vi trevar lika mycket i mörker som alla andra”, säger en källa som står Knight nära. Det finns rykten om att Knight skulle ha gjort Vatikanens tjänstemän rasande genom ”enstaka rättframma kritiska synpunkter på kyrkans byråkrati”. Och hennes föregångare på posten, Duncan MacLaren, som var generalsekreterare i två perioder 07), föreslår att den bakomliggande orsaken är en långvarig slitning mellan Caritas och Cor unum, som har uppsikt över Vatikanens samlade bistånds- och utvecklingsarbete.

Kardinal Sarahs anmärkning tycks bekräfta denna kulturkrock mellan Caritas och Cor unum. ”Man kan vara kompetent när det gäller organisation men ändå sakna vissa kvaliteter för att arbeta med samordning eller för att stärka den katolska identiteten”, sade han och hänvisade till Knight. Han nämnde vidare ”nya internationella utmaningar”, inklusive en revision av verksamhetens statuter, vilket ”involverar internationellt samarbete, organisationens katolska identitet, samarbete med Heliga stolen, större närvaro i de olika världsdelarna, en särskild förståelse för autonomin hos varje Caritas-delorganisation.”

Om man läser mellan raderna finner man, att Knight – tillsammans med den övriga ledningsgruppen för Caritas internationalis – av somliga i Vatikanen anses ha varit alltför oberoende av kurian, alltför mycket kommit att likna sekulära organisationer och varit alltför ouppmärksam på de förmodligen mer traditionella tänkesätten hos medlemsorganisationerna i utvecklingsländerna.

Hur det än må vara, så innebär denna åtgärd ett krav på mer kontroll från Vatikanens statssekretariat, där man är misstänksam mot Caritas autonomi med dess globala räckvidd. Reformer lär komma för att etablera en mer direkt övervakande roll för Cor unum och andra kongregationer gentemot Caritas. Men vad är den övergripande avsikten med dessa reformer?

Austen Ivereigh, i de amerikanska jesuiternas tidskrift America 2011-03-14

Läs här också en kommentar av Duncan MacLaren, som var generalsekreterare för Caritas internationalis under åren 1999–2007.