Kristna mosaiker i Hagia Sofia i fara

Den österrikiska biståndsorganisationen Christen in Not (CiN; tidigare ”Christian Solidarity International”/CSI) befarar nu att de 1 300 år gamla mosaikerna i Hagia Sofia skall förstöras.

”Det kan befaras att de kristna mosaikerna i Hagia Sofias kupol nu definitivt förstörs. Om sultan Mehmed II lät täcka de kristna mosaikerna med puts efter erövringen av Konstantinopel år 1453, så kan man nu befara att själva mosaikerna nu förstörs, efter förebild av IS bildstormande. De kan absolut inte förbli synliga, då man annars inte iakttar föreskrifterna om att inte har bilder i moskéer – senast på 700-talet förankrades det kategoriska bildeförbudet i islam”, sade Elmar Kuhn, generalsekreterare för CiN, i en utsändning på lördagen.

Hagia Sofia. Foto: Wikipedia.

Bakgrunden är det beslut som har fattats om att förändra den tidigare katedralen i Konstantinopel, som under det osmanska riket var en moské och därefter under 86 år ett museum, till en muslimsk plats för bön.

I och med att IS (Islamiska staten) föll, hoppades världen att politiken åter skulle vända sig till förnuftet. Därtill hör även att politiken upphör att använda religionen som verktyg. Med den förändring till moské av Hagia Sofia i Istanbul, som nu har beslutats om, är det att befara att IS bildstormarmentalitet blir salongsfähig, heter det vidare i utsändningen.

På det hela taget har en viktig möjlighet gått förlorad, att finna en väg till dialog och ömsesidig respekt. I så fall hade förändringen av ett museum till ett bönens hus vara ett konstruktivt tecken. I så fall skulle Hagia Sofia, på grund av sin rika historia, ha kunnat vara ett sant och förenande världskulturarv. För världen väntar med rätta på att religionerna skall bidra till fred, rättvisa och omsorg om skapelsen, istället för nya kränkningar och konflikter.

Elmar Kuhn kommenterar: ”Även om ungefär 75 procent av den turkiska befolkningen skulle välkomna den aktuella re-islamiseringen av den ursprungligen kristna Hagia Sofia, så visar det dock hur djup sprickan är mellan å ena sidan de människor som satsar på en respektfull dialog mellan religionerna och å andra sidan en turkisk befolkning som ser religiös nationalism som ett instrument. Det gör att det är att befara en försämring av det moderna Turkiets utveckling och dess hantering av religiösa minoriteter. Klart är också att man har tagit avstånd från Kemal Atatürks skiljande mellan stat och religion. En sådan åtskillnad kan dock, som situationen i Europa visar, genom samarbete tillåta och även befordra det gemensamma goda.”

Hagia Sofia. Foto: Wikimedia commons.

Genom att låta Hagia Sofia vara ett museum har man sedan år 1934 funnit ett modus vivendi, som även har visat respekt för de ortodoxa kristnas – och många västliga kristnas – känslor. ”Att man nu trampar på denna respekt är tyvärr en förolämpning av värsta slag. Effekterna på den hittills så positiva dialogen mellan sunniter och kristna kan man ännu inte förutse. Nu kan man befara en våg av tilltagande fundamentalism på båda sidor, bland kristna likaväl som bland muslimer.” ”Men” – fortsätter Kuhn: ”Vi hoppas och ber att de försoningsprojekt som Christen in Not bedriver i muslimska länder inte också skall drabbas genom denna kulturvandalisering.”

Kathpress 2020-07-12

Detta är en nyhetstext.