Karlsruhe blir nästa vecka skådeplatsen för ett globalt utbyte mellan kyrkor och religiösa samfund. Under tiden den 31 augusti till 8 september håller där nämligen Kyrkornas världsråd sin generalförsamling. Man väntar ungefär 800 delegater, som möts under rubriken ”Kristi kärlek driver världen till enhet och försoning”. Därutöver kommer rådgivare, gäster och internationella besökare. Sammanlagt räknar arrangörerna med ungefär 4 000 deltagande kristna från mer än 100 länder. För första gången i sin historia, sedan Kyrkornas världsråd grundades år 1948, som generalförsamlingen möts i Tyskland. KV har sitt säte i Genève, och på grund av pandemin sköt man upp mötet ett år.
Generalförsamlingen hålls vart sjätte till vart åttonde år, och till invigningen kommer även den tyska förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier, som på onsdagen kommer att hålla ett anförande för delegaterna. Även representanter för Judiska centralrådet i Tyskland samt för muslimer kommer att tala.
KV överlägger i Karlsruhe om internationell kristen dialog, om teologi och om samhällspolitiska frågor. Ämnen som behandlas är till exempel klimat- och miljövård, nedrustningsfrågor och den världsvida kampen mot svält och fattigdom. Det ryska angreppet på Ukraina kastar sin skugga över mötet. Till Karlsruhe väntas både ryska och ukrainska delegater.
KV:s talesperson [svenskan, ö.a.] Marianne Ejdersten har nu strax före mötets inledning beskrivit KV som ett unikt forum för global dialog. ”Ingen utom KV kan samla alla kyrkor runt ett och samma bord.” Detta är i den aktuella situationen särskilt viktigt. ”Vi genomlever stora kriser – kriget i Ukraina, ökande svält över hela världen och social oro orsakad av stigande livsmedels- och energipriser.” Alla dessa kriser kräver förstärkt internationell dialog.
Mot slutet av mötet ska delegaterna besluta om uttalanden i olika frågor. Utskott har redan förberett olika texter. Man väntar sig att det kan bli konflikter till exempel gällande ställningstaganden i Mellanösternkonflikten. Särskilt de tyska delegaterna vill förhindra att man beslutar om uttalanden som kan uppfattas som Israelfientliga eller rentav antisemitiska. Å andra sidan finns det inom KV starka röster som kräver mera stöd till kristna grupper i Mellanöstern.
Parallellt med den nio dagar långa generalförsamlingen arrangerar staden Karlsruhe och Landeskirche [sammanslutning av evangeliska kyrkor, ö.a.] ett kostnadsfritt program med kultur och möten, med cirka 250 arrangemang. Mångfalden i de deltagande kyrkorna och religiösa samfunden från olika länder återspeglas även i gudstjänster enligt olika kristna traditioner och riter.
Katolska kyrkan inte fullvärdig medlem
I KV finns framför allt evangeliska, ortodoxa och anglikanska kyrkor representerade. Vald generalsekreterare från januari 2023 är sydafrikanen Jerry Pillay, och fram till dess leds KV av rumänen Ioan Sauca. Mycket talar dock för att Pillay, som tidigare var ordförande för Reformerta kyrkornas världsallians, i bakgrunden kommer att dra i många trådar i Karlsruhe.
Den katolska kyrkan är inte fullvärdig medlem i KV, men uppfattas dock som en aktör med nära samarbete. Sedan är 1965 finns det en gemensam arbetsgrupp för Vatikanen och KV. I viktiga KV-kommissioner, som Faith and Order-kommissionen och kommissionen för global mission och evangelisation, medverkar katolska teologer som fullvärdiga medlemmar. Och i Karlsruhe har katolska kyrkan gäststatus och deltar med en tjugohövdad delegation, där bland andra Vatikanens ”minister för ekumenik” kardinal Kurt Koch och ordföranden för tyska biskopskonferensen biskop Georg Bätzing ingår. Påven Franciskus har sänt en hälsning till generalförsamlingens deltagare.
Grundläggande teologiska och kyrkopolitiska uppfattningar står i vägen för ett katolskt medlemskap i KV. Det gäller till exempel ämbetsuppfattningen, eukaristin och påvens särställning. Katolska kyrkans medlemstal, som vida överskrider de övriga kyrkornas, är kanske också en svårighet
Kathpress 2022-08-29
Detta är en nyhetstext.