Moskva skall ta ställning till konciliebesluten från Kreta

Den ryska ortodoxa kyrkans ledningsorgan, den Heliga synoden, kommer under juli månad att ta ställning till de beslut som det panortodoxa konciliet beslutat om. Vid detta koncilium deltog tio av 14 autokefala ortodoxa kyrkor, av vilka den ryska, georgiska och bulgariska, samt kyrkan från Antiokia, inte deltog. Moskvapatriarkatet har hittills inte accepterat de dokument som konciliet antog. Man ansåg att konciliet inte kunde få rangen som panortodoxt på grund av att de ovan nämnda kyrkorna uteblev. Trots detta kommer man i Moskva att sammankalla ett möte om vad som avhandlades på Kreta.

Den ställföreträdare ordföranden i den ortodoxa kyrkans utrikesministerium, ärkeprästen Nikolaj Balasjov, sade att Moskvapatriarkatet kommer att ta ställning till dokumenten från Kreta vid den Heliga synodens nästkommande sittning, som skall äga rum i juli. Texterna måste noggrant kritiskt granskas, men enligt Balasjkov var det för tidigt för ett ställningstagande.

Rev._Dr._John_Chryssavgis_UpdateÄrkepräst Balasjov tillbakavisade bestämt uttalandet från Konstantinopelpatriarkatets presstalesman John Chryssavgis [bilden], att besluten från Kreta automatiskt skulle vara bindande för alla ortodoxa kyrkor. Till en journalist från den statliga ryska televisionen sade han: ”Ni kommer från ett demokratiskt land, i vilket alla kan rösta. Nu har många människor bestämt sig för att inte rösta. Betyder det att ni inte lever i en demokrati?” Balasjov tillfogade att det inte gick att tillämpa praxis vid ett kyrkligt koncilium som reglerna i en demokrati: ”Det har aldrig funnits demokrati i kyrkan och det kommer aldrig att finnas det.” Makten i kyrkan finns hos Gud och inte hos människorna, som i en demokrati. […]

Kyrkan på Cypern var en av de stöttepelare som den ekumeniske patriarken kunde stödja sig för att tillförsäkra sig att konciliets beslut skulle komma att gälla trots bojkotten från fyra kyrkor och få igenom vissa koncilietexter om vilka det rått stridigheter. Nu anmälde sig cypriotiska biskopar, som vid denna ”Heliga och stora ortodoxa synod”, vägrat skriva under dokumenten, trots att de angetts som undertecknare.

I spetsen för denna mot konciliet oppositionella grupp stod metropoliten Athanasios Nikolaou från Cypern. Han leder sedan 1999 det ”allcypriotiska” ärkebiskopsdömet i huvudstaden Nikosia. […] Som många grekcyprioter reste han som ung till det Heliga berget Athos och anslöt sig till lärjungarna till Josef Hesychasten, som stod för en rigorös anti-ekumenism och vunnit stor anslutning i USA. Deras viktigaste erövring var Vatopedi, det största och rikaste klostret på Athos. […] Sedan han 1993 valts till föreståndare för Mariahelgedomen Machaira på Cypern, efter att ha varit president för munkrepubliken på Athos, införde han en rigorös kyrkotukt, ställde sig i spetsen för Cyperna proryska kyrkoparti och blev nu på konciliet en ”fundamentalistisk ubåt”. Iakttagare menar att man i hans ställningstagande inte bara kan se ett ifrågasättande i efterhand av hela synoden, utan en öppen revolt mot ärkebiskop Chrysostomos II av Cypern, som är trogen mot Konstantinopel.

[…]

En rad andra metropoliter, som vägrat skriva under, håller sig ännu dolda. Bland dessa finns Basilios Karayiannis av Konstantia och Ammochostos (Famagusta) i det av turkarna ockuperade norra Cypern. Han var mellan 1982 och 1991 generalvikarie för det grekiska metropolitdömet i Schweiz, alltså en anhängare av det ekumeniska patriarkatet. När det gällde hans underskrift på konciliedokumenten ville han inte ge något klart besked, utan sade sig handla ”efter bästa vilja och förstånd”.

Kathpress 2016-07-05