Många människor i den av islam präglade världen känner sig hedrade av att påven Leo XIV:s första utlandsresa går just till Turkiet, sade jesuiten och islamologen Felix Körner på onsdagen till nyhetsorganet Deutsche Welle. De visste visserligen att den främsta avsikten med resan inte var att besöka just ett av islam präglat land, men ”trots detta uppfattade man det som en stor heder”, enligt Körner.
Enligt jesuiten, som är en av kyrkans viktigaste islamologer, ”har den islamisk-kristna dialogen på den senaste tiden fått en spännande ny dynamik”. I många länder har en generation yngre muslimer vuxit fram, som tydligt uppfattar att deras ledande politiska företrädare utnyttjar religion och särskilt islam som ”en maktfaktor syftande till brutalitet som ett stöd för ett orättfärdigt system”. För dem förkroppsligar påve Leo XIV ”en alternativ form av religiös närvaro”.
Han visar även soft power, genom sitt föredöme eller livsföring att ”goda ord eller diplomati kan ådagalägga makt” och inte hard power, statsmakt, våld och korruption”. Härav har, enligt Körner, en rad av hans muslimska bekanta insett att religion kan levas på ett annat sätt än genom politisering. Körner talar turkiska och undervisade ett antal år i Turkiet.
Med hänvisning till den muslimsk-kristna interreligiösa dialogen räknar jesuiten med att Leo XIV på ett annorlunda sätt än sin företrädare Franciskus kommer att fortsätta dennes kurs och närmande till islam. ”Påven Franciskus ansats var genom vänskap”, enligt Körner. Han hade uttalat visat sympati och kommit vidare genom goda relationer till muslimska företrädare. Det hade präglat hans resor i den islamiska världen, exempelvis genom hans besök i Abu Dhabi 2019, genom det världsberömda undertecknandet av dokumentet om ömsesidig förståelse.
Påven Leo XIV har visserligen samma prioriteringar, förhoppningar och värderingar som Franciskus, enligt jesuiten. Den nye påven har en annan stil, mera strukturerad, försiktigare och mera tillmötesgående. ”Leo är kyrkorättsligt orienterad. Det är bra. Han kommer att verka för den växande förståelsen mellan muslimer och kristna och skapa äkta och bärkraftiga strukturer.”
Det är visserligen sant att det efter en framåtforcerande påve som Franciskus nu har kommit ett religiöst överhuvud av ett annat slag, en påve som enligt Körner, ”kommer att ge arvet former som lovar äkta hållbarhet” och därmed möjliggör fördjupat samarbete mellan religioner.
I det lokala radioprogrammet Kölner Sender har Körner sagt att många muslimer kan förvånansvärt lite om kristendomen. Många döpta, dock icke alla, säger att de är kristna för att de fruktar social diskriminering exempelvis när de söker arbete. ”Kristna kan uppfattas som främlingar”, enligt jesuiten. Inför lagen råder visserligen likhet, men i det dagliga livet kan det kännas annorlunda. En armenisk kvinna har en gång berätta att en muslimsk grannfru sedan länge en gång frågade: ”När kom ni egentligen hit?” Hon menade att den som är armeniska inte kunde vara turkiska. Den armeniska kvinnan svarade, ”vi var ju här före er”.
Kathpress 2025-11-26
Detta är en nyhetstext.