Ny ledning i ortodoxa kyrkan i Finland

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ortodoxa kyrkan i Finland (Finlands ortodoxa kyrka) har ett nytt överhuvud. Synoden valde den 28 november metropoliten Elia av Uleåborg till nytt överhuvud. Synoden med präster och lekfolk hölls i Valamo kloster. Metropoliten Elia efterträder metropoliten Leo, som hade lett kyrkan sedan år 2001. Enligt informationstjänsten Pro Oriente klargjorde den nya metropoliten i en intervju under veckoslutet att han fortsätter den kurs för kyrkan som hans föregångare intog gentemot den rysk-ortodoxa kyrkan. Han fördömde Moskvapatriarkatets position som understödjer den ryska presidenten Vladimir Putins krigspolitik. Metropoliten riktade även kritik mot den serbisk-ortodoxa kyrkan för dess nära förhållande till Moskva.

Den nya ärkebiskopen yttrade sig även om kvinnans roll i kyrkan och betonade att detta är en fråga som han skall ta upp till diskussion, även i biskopssynoden. Inomkyrkliga reformen kommer han inte att avvisa, säger han. Biskopssynoden skall ägna sig åt dem, även om den finska ortodoxa kyrkan är en del av det ekumeniska patriarkatet och inte själv kan bestämma allt.

Den finska ortodoxa kyrkan har autonom status inom Konstantinopels ekumeniska patriarkat. Valet av den nya kyrkoledaren måste alltså bekräftas av det ekumeniska patriarkatet. Därför har metropoliten Elia redan rest till Istanbul, där han under veckoslutet deltog i det firandet av sankt Andreas. Det ekumeniska patriarkatet bekräftade på söndagen synodens val. Introniseringen av ärkebiskopen äger rum söndagen den 15 december i den ortodoxa Uspenskijkatedralen i Helsingfors.

Efter Finlands självständighet 1917, som även var förknippad med antiryska känslor, lösgjordes ortodoxa kyrkan i Finland år 1921 från den ryska-ortodoxa kyrkan och blev 1923 en autonom kyrka under Konstantinopelpatriarkatet. Inom ramen för ”avryskning” med hänsyn till gudstjänstspråk och mycket av liturgisk praktik ställde kyrkan – som enda ortodoxa nationalkyrka – helt och hållet om sin kalender till den gregorianska.

Redan år 1935 fick kyrkan rätt att uppbära kyrkoskatt, liksom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kyrkan är indelad i tre stift: Helsingfors, Karelen och Uleåborg. Även om metropoliterna i ledningen för kyrkan i Finland före 1923 alla var ryssar, har de sedan dess varit finländare.

Kathpress 2024-12-02

Detta är en nyhetstext.

Mera om den ortodoxa kyrkan i Finland kan man läsa på den här webbplatsen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ortodoxa kyrkan i Finland (Finlands ortodoxa kyrka) har ett nytt överhuvud. Synoden valde den 28 november metropoliten Elia av Uleåborg till nytt överhuvud. Synoden med präster och lekfolk hölls i Valamo kloster. Metropoliten Elia efterträder metropoliten Leo, som hade lett kyrkan sedan år 2001. Enligt informationstjänsten Pro Oriente klargjorde den nya metropoliten i en intervju under veckoslutet att han fortsätter den kurs för kyrkan som hans föregångare intog gentemot den rysk-ortodoxa kyrkan. Han fördömde Moskvapatriarkatets position som understödjer den ryska presidenten Vladimir Putins krigspolitik. Metropoliten riktade även kritik mot den serbisk-ortodoxa kyrkan för dess nära förhållande till Moskva.

Den nya ärkebiskopen yttrade sig även om kvinnans roll i kyrkan och betonade att detta är en fråga som han skall ta upp till diskussion, även i biskopssynoden. Inomkyrkliga reformen kommer han inte att avvisa, säger han. Biskopssynoden skall ägna sig åt dem, även om den finska ortodoxa kyrkan är en del av det ekumeniska patriarkatet och inte själv kan bestämma allt.

Den finska ortodoxa kyrkan har autonom status inom Konstantinopels ekumeniska patriarkat. Valet av den nya kyrkoledaren måste alltså bekräftas av det ekumeniska patriarkatet. Därför har metropoliten Elia redan rest till Istanbul, där han under veckoslutet deltog i det firandet av sankt Andreas. Det ekumeniska patriarkatet bekräftade på söndagen synodens val. Introniseringen av ärkebiskopen äger rum söndagen den 15 december i den ortodoxa Uspenskijkatedralen i Helsingfors.

Efter Finlands självständighet 1917, som även var förknippad med antiryska känslor, lösgjordes ortodoxa kyrkan i Finland år 1921 från den ryska-ortodoxa kyrkan och blev 1923 en autonom kyrka under Konstantinopelpatriarkatet. Inom ramen för ”avryskning” med hänsyn till gudstjänstspråk och mycket av liturgisk praktik ställde kyrkan – som enda ortodoxa nationalkyrka – helt och hållet om sin kalender till den gregorianska.

Redan år 1935 fick kyrkan rätt att uppbära kyrkoskatt, liksom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kyrkan är indelad i tre stift: Helsingfors, Karelen och Uleåborg. Även om metropoliterna i ledningen för kyrkan i Finland före 1923 alla var ryssar, har de sedan dess varit finländare.

Kathpress 2024-12-02

Detta är en nyhetstext.

Mera om den ortodoxa kyrkan i Finland kan man läsa på den här webbplatsen