Fortfarande är tillträdet för allmänheten till Jesu grav i Gravkyrkan begränsad. Bakom skyddande väggar och presenningar hamrar, sågar och borrar man. Man jämnar ut marken och täcker den med tjocka stenplattor. Men själva ingången till den tvådelade gravkammaren är öppen, den där Jesu kropp enligt traditionen lades efter korsfästelsen.
När de ortodoxa, de katolska och de armeniska kyrkorna, alltså de som disponerar kyrkan, slöt en ekumenisk överenskommelse år 2016, utgick man ifrån att kyrkan skulle förbli öppen och att det liturgiska livet skulle fortsätta utan avbrott. Man hoppas nu, att man redan nästa månad ska kunna gå runt själva gravbyggnaden med dess ryska lökkupol. Arbetet, som är i full gång, leds av det italienska Sapienza-universitetet i Rom. Dess arkeologer fick år 2019 i uppdrag att undersöka och säkra det instabila golvet och den underliggande marken runt graven.
Kejsar Konstantin lät på 300-talet uppföra kyrkan på ett delvis nereroderat stenbrott. Vissa delar, däribland själva graven, ligger direkt på fasta marken, medan det på andra ställen finns ett upp till sex meter tjockt lager av jord och avfall men även ojämnheter och håligheter. Kyrkans kupol var från början öppen, varför regnet bidrog till att göra underlaget instabilt.
I själva rotundan, som restaurerades i en första etapp av arbetena i kyrkan för åtta år sedan, lägger man nu svagt rosa golvplattor i samma färg som resten av gravbyggnaden. Vid den nu 200 år gamla rotundan markerar en svart ring av sten den heliga kupolen. Det är oklart när restaureringsarbetet kan slutföras, men man hoppas att det ska ske till fastetiden våren 2026.
Men själva kyrkan med dess kapell och minnesmärken är fortfarande en enorm byggnadsarbetsplats. På gården finns stora pallar med stenplattor, som avses ersätta de defekta eller på annat sätt oanvändbara stenarna i kyrkan.
Arbetet underlättas av att antalet besökande i kyrkan har minskat starkt på grund av den politiska situationen i regionen. Tidigare var det endast under de tidiga morgontimmarna som man kunde finna tystnad och stillhet här på kristenhetens allra heligaste plats.
Arkeologerna har som uppgift att göra kyrkan säker för besökarna och att samtidigt klarlägga dess återstående hemligheter. Kyrkan byggdes efter att kejsar Konstantin år 326 lät riva de hedniska byggnaderna, transportera bort lämningarna och endast spara den naturliga klippan.
Omkring år 135 hade hans föregångare, kejsar Hadrianus byggt en Venushelgedom över Jesu grav med ett monument över Jupiter och skapat en grotta åt Venus under själva korsfästelseplatsen.
Det är självklart att de italienska forskarna och deras kolleger från Aten ännu inte har avslöjat särskilt mycket om sina rön. Men man har för avsikt att i sedvanlig ordning publicera en officiell utgrävningsrapport. Innan det sker kommer Gravkyrkan åter att bli en plats för tillbedjan och bön.
Kathpress 2025-09-21
Detta är en nyhetstext.