Nya röster i Grekland

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av HELENA BODIN 

En av sommarens mer långvariga nyheter har rört den ekonomiska situationen i Grekland. Nu kan vi läsa om att ett tredje krispaket förhandlats fram med långivarna, samtidigt som statskassan i princip är tom och en deadline för återbetalning infaller om en vecka.

Tidigare i somras undertecknade en rad ledande grekisk-ortodoxa teologer dokumentet ”A Christian Call in a time of Crisis in Europe” [här], riktat till ekumeniska samarbetspartner i Europa. Den grekiska krisen är en europeisk kris, skriver de, samtidigt som de framhåller att Grekland hör till den europeiska familjen och påminner om det gemensamma andliga och kulturella arvet samt det gemensamma ansvaret för framtiden.

Eftersom den grekiska ortodoxa kyrkan länge förknippats med grekisk nationalism är detta ett intressant tecken på nya teologiska strömningar. De har beskrivits av en dansk forskare, Trine Stauning Willert, verksam vid CEMES (Centre for Modern European Studies) vid Köpenhamns universitet i boken New Voices in Greek Orthodox Thought: Untying the Bond Between Nation and Religion (Ashgate, 2014) [här]. I en klargörande artikel i Magasinet rØST [läs här] förklarar Willert kort och koncist vad saken gäller, bland annat med hänvisning till teologen Pantelis Kalaitzidis, direktor för Volos Academy of Theological Studies. Hans mening är att den grekisk-ortodoxa kyrkan har svikit sin universella och ekumeniska identitet genom att verka för nationalisering och en särpräglad grekisk identitet. För honom är det inte frågan om ortodoxi eller väst, ortodoxi eller Europa, utan om ortodoxi och väst, ortodoxi och Europa.

Allt fler av Kalaitzidis skrifter blir nu tillgängliga på engelska, till exempel Orthodoxy and Political Theology (Dora & Praxis, 2012) [här]. Där tar han upp dialogen med västliga teologer och betonar betydelsen av den ortodoxa teologi som uppstått i diasporan, och han önskar ta till vara de västerländska moderna landvinningarna för att kunna möta det mångkulturella samhället och globaliseringen. Allt grundat i en eskatologiskt inriktad teologi med eukaristin i centrum.

Helena Bodin 2015-08-13

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

av HELENA BODIN 

En av sommarens mer långvariga nyheter har rört den ekonomiska situationen i Grekland. Nu kan vi läsa om att ett tredje krispaket förhandlats fram med långivarna, samtidigt som statskassan i princip är tom och en deadline för återbetalning infaller om en vecka.

Tidigare i somras undertecknade en rad ledande grekisk-ortodoxa teologer dokumentet ”A Christian Call in a time of Crisis in Europe” [här], riktat till ekumeniska samarbetspartner i Europa. Den grekiska krisen är en europeisk kris, skriver de, samtidigt som de framhåller att Grekland hör till den europeiska familjen och påminner om det gemensamma andliga och kulturella arvet samt det gemensamma ansvaret för framtiden.

Eftersom den grekiska ortodoxa kyrkan länge förknippats med grekisk nationalism är detta ett intressant tecken på nya teologiska strömningar. De har beskrivits av en dansk forskare, Trine Stauning Willert, verksam vid CEMES (Centre for Modern European Studies) vid Köpenhamns universitet i boken New Voices in Greek Orthodox Thought: Untying the Bond Between Nation and Religion (Ashgate, 2014) [här]. I en klargörande artikel i Magasinet rØST [läs här] förklarar Willert kort och koncist vad saken gäller, bland annat med hänvisning till teologen Pantelis Kalaitzidis, direktor för Volos Academy of Theological Studies. Hans mening är att den grekisk-ortodoxa kyrkan har svikit sin universella och ekumeniska identitet genom att verka för nationalisering och en särpräglad grekisk identitet. För honom är det inte frågan om ortodoxi eller väst, ortodoxi eller Europa, utan om ortodoxi och väst, ortodoxi och Europa.

Allt fler av Kalaitzidis skrifter blir nu tillgängliga på engelska, till exempel Orthodoxy and Political Theology (Dora & Praxis, 2012) [här]. Där tar han upp dialogen med västliga teologer och betonar betydelsen av den ortodoxa teologi som uppstått i diasporan, och han önskar ta till vara de västerländska moderna landvinningarna för att kunna möta det mångkulturella samhället och globaliseringen. Allt grundat i en eskatologiskt inriktad teologi med eukaristin i centrum.

Helena Bodin 2015-08-13

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)