Nytt altare i Dormitio-kyrkan i Jerusalem invigt

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I det tyskspråkiga benediktinska klostret Dormitio på Sionberget i Jerusalem har klosterkyrkans nya stenaltare invigts. Det blev därmed taget ut ur den profana sfären och helgat, sade kardinal Rainer Maria Woelki vid ceremonin. Han är i sin egenskap av ärkebiskop av Köln också ordförande för Tyska föreningen för det Heliga Landet (der Deutsche Verein vom Heiligen Lande, DVHL). Woelki uppmanade de närvarande att ”nalkas altaret med vördnad”.

I samband med gudstjänsten, där Kölnerdomens kör medverkade i närvaro av talrika företrädare för tyska institutioner i det Heliga Landet liksom för DVHL, placerade Woelki ett skrin med reliker av flera apostlar, en handskriven bibel och ett exemplar av Benedikts ordensregel i altaret. Mosaikbilderna på altarets fram- respektive baksida har hämtats från det första högaltaret i den för 113 år sedan invigda klosterkyrkan. De utgör därmed enligt ärkebiskopen ett kontinuitetens tecken.

I sin predikan påminde Woelki om hur nära nattvardssalen Dormitio-klostret ligger, vilket i sin tur erinrar om eukaristins instiftande. Jesu uppmaning ”Gör detta till min åminnelse” som kyrkan efterlever ännu idag vid varje altare, efterföljs så snart man samlas för att fira eukaristi.

Woelki jämförde invigningen av altaret med hur en människa inlemmas i de kristnas gemenskap genom dop, konfirmation och den första kommunionen. På samma sätt som kristna helgas genom dopets vatten och smörjelsens olja och blir del av den nya skapelsen, helgas altaret med vigvatten och krisma och blir en symbol för Guds närvaro mitt ibland oss. Förvandlingen av bröd och vin till Kristi kropp och blod som äger rum i eukaristin på altaret innebär en uppmaning till de kristna att också låta sig förvandlas. Detta måste få konsekvenser för vårt liv och vår död. Det som vi firar på altaret blir en del av själva livet, sade Woelki.

Dormitios nye abbot, pater Nikodemus Schnabel, tackade i ett tal förbundsregeringen för dess stöd till klostrets pågående renovering. Det framstår som ”en profetisk handling att stödja just denna plats”. Tillsammans med kristna och andra troende vill man vara i Jerusalem, ”för att tillsammans söka Gud och uppleva att vi är något mera än djur på två ben”.

En representant för den tyska ambassaden i Tel Aviv försäkrade såväl benediktinerna som de andra kristna i landet om Tysklands stöd. I våra dagar skärps situationen för de kristna i Heliga landet, och man blir ofta föremål för öppen fientlighet. ”Klimatet har hårdnat, och det kan inte accepteras.”

Dormitio och Sion-berget ska inte bara vara en historiskt, politiskt och religiöst viktig plats och en symbol för Jerusalem. Den ska också vara en plats för ”benediktinernas välkända gästfrihet” som har tagit sig uttryck i deras dialog religionerna emellan.

Det tyskspråkiga benediktinska Dormitio-klostret är väl synligt långt ifrån. Bygget på Sion-berget just utanför Gamla staden inleddes i mars 1906. Det skedde på den plats dit den kyrkliga traditionen hade förlagt Jesu sista måltid och Andens utgjutande över apostlarna. Grundläggningen går tillbaka till ett besök av den tyske kejsaren Wilhelm II, som 1898 kom till Jerusalem, för att delta i invigningen av den tyska lutherska Erlöserkirche i Gamla staden. Angelägen om att skipa ”rättvisa” konfessionerna emellan förvärvade han att stycke land i Jerusalem åt katolikerna och överlämnade sedan detta till DVHL.

Åtta år senare anlände de första tre munkarna från det sydtyska klostret i Beuron och inledde ett klosterbygge, som skulle uppmärksamma Marias insomnande (på latin: Dormitio Mariae). Kyrkan invigdes år 1910, och klostret blev år 1926 upphöjt till abbotskloster. Abbot är sedan den 3 februari 2023 den 44-årige tyske benediktinern Nikodemus Schnabel. Han kommer att installeras som abbot den 28 maj, alltså vid pingst.

Kathpress 2023-03-23

Detta är en nyhetstext

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I det tyskspråkiga benediktinska klostret Dormitio på Sionberget i Jerusalem har klosterkyrkans nya stenaltare invigts. Det blev därmed taget ut ur den profana sfären och helgat, sade kardinal Rainer Maria Woelki vid ceremonin. Han är i sin egenskap av ärkebiskop av Köln också ordförande för Tyska föreningen för det Heliga Landet (der Deutsche Verein vom Heiligen Lande, DVHL). Woelki uppmanade de närvarande att ”nalkas altaret med vördnad”.

I samband med gudstjänsten, där Kölnerdomens kör medverkade i närvaro av talrika företrädare för tyska institutioner i det Heliga Landet liksom för DVHL, placerade Woelki ett skrin med reliker av flera apostlar, en handskriven bibel och ett exemplar av Benedikts ordensregel i altaret. Mosaikbilderna på altarets fram- respektive baksida har hämtats från det första högaltaret i den för 113 år sedan invigda klosterkyrkan. De utgör därmed enligt ärkebiskopen ett kontinuitetens tecken.

I sin predikan påminde Woelki om hur nära nattvardssalen Dormitio-klostret ligger, vilket i sin tur erinrar om eukaristins instiftande. Jesu uppmaning ”Gör detta till min åminnelse” som kyrkan efterlever ännu idag vid varje altare, efterföljs så snart man samlas för att fira eukaristi.

Woelki jämförde invigningen av altaret med hur en människa inlemmas i de kristnas gemenskap genom dop, konfirmation och den första kommunionen. På samma sätt som kristna helgas genom dopets vatten och smörjelsens olja och blir del av den nya skapelsen, helgas altaret med vigvatten och krisma och blir en symbol för Guds närvaro mitt ibland oss. Förvandlingen av bröd och vin till Kristi kropp och blod som äger rum i eukaristin på altaret innebär en uppmaning till de kristna att också låta sig förvandlas. Detta måste få konsekvenser för vårt liv och vår död. Det som vi firar på altaret blir en del av själva livet, sade Woelki.

Dormitios nye abbot, pater Nikodemus Schnabel, tackade i ett tal förbundsregeringen för dess stöd till klostrets pågående renovering. Det framstår som ”en profetisk handling att stödja just denna plats”. Tillsammans med kristna och andra troende vill man vara i Jerusalem, ”för att tillsammans söka Gud och uppleva att vi är något mera än djur på två ben”.

En representant för den tyska ambassaden i Tel Aviv försäkrade såväl benediktinerna som de andra kristna i landet om Tysklands stöd. I våra dagar skärps situationen för de kristna i Heliga landet, och man blir ofta föremål för öppen fientlighet. ”Klimatet har hårdnat, och det kan inte accepteras.”

Dormitio och Sion-berget ska inte bara vara en historiskt, politiskt och religiöst viktig plats och en symbol för Jerusalem. Den ska också vara en plats för ”benediktinernas välkända gästfrihet” som har tagit sig uttryck i deras dialog religionerna emellan.

Det tyskspråkiga benediktinska Dormitio-klostret är väl synligt långt ifrån. Bygget på Sion-berget just utanför Gamla staden inleddes i mars 1906. Det skedde på den plats dit den kyrkliga traditionen hade förlagt Jesu sista måltid och Andens utgjutande över apostlarna. Grundläggningen går tillbaka till ett besök av den tyske kejsaren Wilhelm II, som 1898 kom till Jerusalem, för att delta i invigningen av den tyska lutherska Erlöserkirche i Gamla staden. Angelägen om att skipa ”rättvisa” konfessionerna emellan förvärvade han att stycke land i Jerusalem åt katolikerna och överlämnade sedan detta till DVHL.

Åtta år senare anlände de första tre munkarna från det sydtyska klostret i Beuron och inledde ett klosterbygge, som skulle uppmärksamma Marias insomnande (på latin: Dormitio Mariae). Kyrkan invigdes år 1910, och klostret blev år 1926 upphöjt till abbotskloster. Abbot är sedan den 3 februari 2023 den 44-årige tyske benediktinern Nikodemus Schnabel. Han kommer att installeras som abbot den 28 maj, alltså vid pingst.

Kathpress 2023-03-23

Detta är en nyhetstext