Oman: biskop välkomnar diplomatiska relationer med Heliga stolen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I slutet av februari kungjordes att diplomatiska relationer mellan Heliga stolen och Oman skall upprättas. Den apostoliske vikarien för Sydarabien, biskop Paolo Martinelli, bedömde det som ”en positiv nyhet för de två länderna, som kan vara berikande för dem båda”. Den italienske prelaten, som tillträdde ämbetet den 2 juli 2022, efterträdde schweizaren, kapucinpatern Paul Hinder, är också kapucin och var förut hjälpbiskop i Milano. Han reste till sultanatet i slutet av februari, där en regelrätt nuntiatur kommer att inrättas.

Nuntiaturen i Oman och dess ambassad vid Heliga stolen kommer att möjliggöra större kooperationsinitiativ i ett klimat som präglas av förtroendefullt samarbete, förklarade Martinelli enligt portalen Vatican News. Livet på det kyrkliga lokalplanet i Oman beskrev han som ”inriktat på att bemöda sig om att bidra till samhällets väl”. I motsats till andra komplicerade förhållanden in golfstaterna åtnjuter man i Oman ”frihet i sin religionsutövning”.

Biskop Martinelli hoppas de officiella relationerna med Heliga stolen kommer att påverka antalet präster verksamma i regionen, för närvarande tolv. Förutom flera präster önskar sig Martinelli också ordenssystrar. Närvaron av systrar är viktig för de troende ävensom för samhället som sådant. ”Det vore gott om vi, förutom den religionsfrihet vi redan har, även kunde positivt bidra med sociala och utbildningsmässiga initiativ ” sade biskopen.

Den katolska närvaron i Oman uppvisar samma karakteristika som i Förenade Arabemiraten, låt vara att antalet troende är mindre än i grannlandet. Sultanatet är en ”kyrka av migranter”. Antalet troende i Oman är avhängigt av arbetsmöjligheterna i landet.

Det finns fyra församlingar i sultanatet: två i huvudstaden Maskat, en i Salala och en i Suhar. Församlingarna består av olika nationaliteter, språk, kulturer och riter och förenas av en önskan att kunna delta i gudstjänsterna och engagera sig i de olika kyrkliga verksamheterna, föreningarna och rörelserna. Relationerna med den politiska ledningen i Oman beskriver biskopen som ”mycket goda”.

Slutligen lovprisade biskopen påven Franciskus: ”Hans outtröttliga befordran av den interreligiösa dialogen och freden har i denna historiska stund bidragit till att skapa stabila diplomatiska relationer mellan Oman och Heliga stolen.”

På den arabiska halvön finns det två apostoliska vikariat, förstadier till ett biskopsstift. Bredvid Nordarabien (Bahrain, Qatar, Kuwait och Saudiarabien) finns det ett för Sydarabien (Förenade Arabemiraten, Yemen och Oman).

Oman har runt 4,4 miljoner invånare, varav 86 procent är muslimer. De kristna utgör 6,5 procent, och 5,5 procent är hinduer. De kristna kommer huvudsakligen från Indien, Pakistan och Bangladesh. Bland de kristna är tre fjärdedelar katoliker. Förutom dessa finns det kopter, grekisk-ortodoxa, syrisk-ortodoxa och protestanter. Kristna har kultfrihet, i motsats till muslimerna har de rätt att köpa och konsumera alkohol och svinkött. Muslimer som konverterar till kristendomen blir visserligen socialt föraktade. Rättssystemet i i sultanatet baseras visserligen på Sharia, men kristna och muslimer kommer väl överens därför att muslimerna tillhör den måttfulla Ibaditriktningen. Ett  särskilt ministerium övervakar den religiösa friden i landet.

Kathpress 2023-03-12

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I slutet av februari kungjordes att diplomatiska relationer mellan Heliga stolen och Oman skall upprättas. Den apostoliske vikarien för Sydarabien, biskop Paolo Martinelli, bedömde det som ”en positiv nyhet för de två länderna, som kan vara berikande för dem båda”. Den italienske prelaten, som tillträdde ämbetet den 2 juli 2022, efterträdde schweizaren, kapucinpatern Paul Hinder, är också kapucin och var förut hjälpbiskop i Milano. Han reste till sultanatet i slutet av februari, där en regelrätt nuntiatur kommer att inrättas.

Nuntiaturen i Oman och dess ambassad vid Heliga stolen kommer att möjliggöra större kooperationsinitiativ i ett klimat som präglas av förtroendefullt samarbete, förklarade Martinelli enligt portalen Vatican News. Livet på det kyrkliga lokalplanet i Oman beskrev han som ”inriktat på att bemöda sig om att bidra till samhällets väl”. I motsats till andra komplicerade förhållanden in golfstaterna åtnjuter man i Oman ”frihet i sin religionsutövning”.

Biskop Martinelli hoppas de officiella relationerna med Heliga stolen kommer att påverka antalet präster verksamma i regionen, för närvarande tolv. Förutom flera präster önskar sig Martinelli också ordenssystrar. Närvaron av systrar är viktig för de troende ävensom för samhället som sådant. ”Det vore gott om vi, förutom den religionsfrihet vi redan har, även kunde positivt bidra med sociala och utbildningsmässiga initiativ ” sade biskopen.

Den katolska närvaron i Oman uppvisar samma karakteristika som i Förenade Arabemiraten, låt vara att antalet troende är mindre än i grannlandet. Sultanatet är en ”kyrka av migranter”. Antalet troende i Oman är avhängigt av arbetsmöjligheterna i landet.

Det finns fyra församlingar i sultanatet: två i huvudstaden Maskat, en i Salala och en i Suhar. Församlingarna består av olika nationaliteter, språk, kulturer och riter och förenas av en önskan att kunna delta i gudstjänsterna och engagera sig i de olika kyrkliga verksamheterna, föreningarna och rörelserna. Relationerna med den politiska ledningen i Oman beskriver biskopen som ”mycket goda”.

Slutligen lovprisade biskopen påven Franciskus: ”Hans outtröttliga befordran av den interreligiösa dialogen och freden har i denna historiska stund bidragit till att skapa stabila diplomatiska relationer mellan Oman och Heliga stolen.”

På den arabiska halvön finns det två apostoliska vikariat, förstadier till ett biskopsstift. Bredvid Nordarabien (Bahrain, Qatar, Kuwait och Saudiarabien) finns det ett för Sydarabien (Förenade Arabemiraten, Yemen och Oman).

Oman har runt 4,4 miljoner invånare, varav 86 procent är muslimer. De kristna utgör 6,5 procent, och 5,5 procent är hinduer. De kristna kommer huvudsakligen från Indien, Pakistan och Bangladesh. Bland de kristna är tre fjärdedelar katoliker. Förutom dessa finns det kopter, grekisk-ortodoxa, syrisk-ortodoxa och protestanter. Kristna har kultfrihet, i motsats till muslimerna har de rätt att köpa och konsumera alkohol och svinkött. Muslimer som konverterar till kristendomen blir visserligen socialt föraktade. Rättssystemet i i sultanatet baseras visserligen på Sharia, men kristna och muslimer kommer väl överens därför att muslimerna tillhör den måttfulla Ibaditriktningen. Ett  särskilt ministerium övervakar den religiösa friden i landet.

Kathpress 2023-03-12

Detta är en nyhetstext.