Mer än 160 kvinnor anlände till ett vintrigt St. Catherine University i Minnesota på Internationella Kvinnodagen den 8 mars för att delta i den första National Catholic Sisters Week, NCSW.
Det var inte bara temperaturen som steg över nollstrecket då collegestudenter och systrar korsade den snötäckta innergården från Coeur de Catherine Campus Center till klassrummen i Mendel Hall for att delta i workshops om sociala medier och få en översikt över ett planerat muntligt historieprojekt, syftande till att förmedla berättelser om verkligheten i ordenslivet till en ny generation. Samtalen flöt lätt bland de äldre och mellan generationerna.
”Den förhärskande känslan under detta veckoslut var att det hela var så glädjefyllt. Alla verkade känna det så, de var så öppna och villiga att tala”, sade Megan Hopkins, en tredjeårsstudent från Villanova University.
”Jag gillar att vara tillsammans med andra som är inne i samma strävan mot Gud”, sade S:t Josefssystern Betsy Conway, ledare för den kyrkliga verksamheten vid Regis College i Weston, Massachusetts.
”NCSW var en märklig weekend. Att få tillfälle att träffa andra collegestudenter som ställde frågan ’och sedan då?’ var underbart, nämligen om man skulle välja ett liv som ensamstående, gift eller gå in i ordenslivet, sade Enedina Maya, en student vid College of Sr. Rose i Albany, New York.
Det var just sådana kommentarer syster Rosemarie Nassif, ledare för stiftelsen Conrad N. Hilton Catholic Sisters Initiative vill höra. Stiftelsen gav St. Catherine University 3,3 miljoner USD över en treårsperiod för att förverkliga The Sister Story Project, som syftar till att för en bredare publik presentera ordenssystrars berättelser, ”att fira, inspirera och tända”, som hon uttryckte det. ”Vi på Hilton Foundation driver hypotesen att antalet ordenssystrar i USA minskar. Skälen till detta är komplexa. Det är en sociologisk verklighet, en religiös verklighet, antagligen en katolsk verklighet. Ett skäl kan vara att människor, framför allt unga människor, inte känner till ordenssystrar eller deras liv.”
Under symposiet presenterades olika systrars berättelser om hur de kommit i kontakt med ordenslivet och blivit gripna av det. En av dem, syster Carolyn Martin, tillhörande Little Sisters of the Poor, hade till exempel, då hon besökt ett äldreboende som drevs av dem, bevittnat hur en syster vårdade en döende man, något som helt ändrade hennes liv: ”jag har aldrig ångrat att jag svarade ja till Guds underbara plan för mitt liv.”
En annan syster, Julie Veira, berättade om sin mera målinriktade väg som skedde steg för steg: en film om systrar som lidit martyrdöden i El Salvador, en inbjudan till en middag och en reträtt, tills hon förstod att ett systraskap, en stödjande kommunitet var vad hon ville ägna sitt liv åt. Hennes satsning på en hemsida, A Nun’s Life, en blogg och en ”Ask Sister” podcast kom till i samverkan med andra ”för att avslöja de kulturellt betingade stereotypa bilderna av systrar och ’förmänskliga’ dem”. A Nun’s Life har mer än 4 000 Facebookvänner och nästan 3 500 som följer den på Twitter.
De som är ansvariga för ordenskallelser behöver veta detta för att väcka intresse hos potentiella kandidater. Genomsnittsålder för ordenssystrar i USA är 74,varför dessa berättelser av systrar är en guldgruva för dem vars uppgift det är att rekrytera nya medlemmar. Unga människor både uppskattar och respekterar berättelser om hur systrar hjälper de fattiga internationellt, vårdar de döende, kämpar för social rättvisa, leder sjukhus och universitet, ja till och med driver en mission för cirkusartister.
Kris Berggren, National Catholic Reporter, 2014-03-15