Som en ”gest av kontinuitet” har överrabbinen Riccardo Di Segni betecknat påvens förestående besök i synagogan i Rom nu i helgen. Det faktum att Benedictus XVI följer sin föregångare Johannes Paulus II, som 1986 som förste påve besökte synagogan i Rom, visar att han vill fortsätta dennes närmande till judendomen, sade Di Segni i en intervju med den katolska italienska dagstidningen ”Avvenire” i sitt onsdagsnummer.
Benedictus XVI kommer nu på söndag att för första gången besöka synagogan i Rom. Påven uttrycker en stark känsla för den judiska världen, men det finns ändå uppenbarligen också delar i hans tänkande, som möter motstånd från judiskt håll, fortsatte överrabbinen. Beträffande saligförklaringsprocessen för påven Pius XII (1939-1958) uttryckte han förbehåll. Från judisk sida finns en helt annan syn på historietolkningen. Di Segni betonade att en slutlig bedömning av påven Pius XVI:s insatser kan göras först efter en utvärdering av alla dokument.
Vatikanens ”utrikesminister”, statssekreterare kardinal Tarcisio Bertone, har uttryckt en förhoppning om ett fortsatt närmande mellan katoliker och judar genom påvens förestående synagogbesök. Han önskar att denna händelse skall innebära ”ytterligare en etapp på enighetens och vänskapens irreversibla väg” mellan de båda religionsgemenskaperna, citerade Vatikanradion häromdagen ur en skrivelse från Bertone till överrabbinen Riccardo Di Segni.
Ordföranden i den italienska rabbinkonferensen, Giuseppe Laras, kommer däremot att utebli från Benedictus XVI:s synagogbesök. Endast kyrkan kommer att dra fördel av besöket, ”framför allt med avseende på konservativa kretsar”, sade Laras till den på torsdagen utkommande veckotidningen ”Jüdische Allgemeine”. Enligt hans uppfattning kommer mötet på kort sikt knappast att ha någon positiv inverkan på den judisk-katolska dialogen.
Chefen för den italienska rabbinkonferensen anser att dialogen med den katolska kyrkan har försämrats på senare tid. Med djupt beklagande konstaterade han ”att detta ’broderliga förhållande’ under det nuvarande pontifikatet har blivit alltmer kraftlöst”. Därvid hänvisade han till talrika ”olycksfall”. Dit hör frågan om förbönen på Långfredagen, upphävandet av exkommunikationen av den brittiske Lefebvre-biskopen Williamson, som förnekar Förintelsen, och ” lovprisningen” av Pius XII.
Laras krävde av Benedictus XVI ett tydligt ställningstagande i fråga om påven Pius XII:s saligförklaring. Visserligen har, säger rabbinen, på anmodan av den judiska församlingen i Rom, ett klargörande redan lämnats av Vatikanen, ”men det har inte klargjort någonting”.
Kathpress 2010-01-13