I påven Leo XIV:s första encyklika Magnifica humanitas, publicerad den 25 maj, riktar påven Leo sig inte enbart till de rikhaltiga källorna i den katolska socialläran. Bland de totalt 224 fotnoterna i dokumentet finns också fyra överraskningar. Så får Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien också plats i påvens socialencyklika, liksom tankar av Viktor Frankl, Hannah Arendt och Platon, vilka ej företräder den katolska läran.
Båda de vördnadsbjudande herrarna framträder uteslutande i vitt. Men det verkar som om färgen på dräkten inte är det enda som förbinder påven Leo XIV och Gandalf den Vite, trollkarlen från Sagan om ringen. För citatet, som ordagrant återges i paragraf 213 i encyklikan, hämtat från den tredje boken i serien, Konungens återkomst, kommer – även om det i lärodokumentet inte nämns vid namn – från Gandalf: ”Men vårt uppdrag är inte att styra världen genom alla tider, utan under de år vi är begränsade, att göra vad vi kan för att rensa ondskan på de fält som är kända för oss, så att de som kommer efter oss finner en god jord.”
Påven Leo ser i detta uttalande från boken att kyrkans ansvar när det gäller hantering av AI är väl beskrivet. ”Kärlekens civilisation uppstår inte från en enda, spektakulär gest, utan från summan av små och uthålliga handlingar av trohet som tjänar som en bastion mot avhumanisering” står det i encyklikan: ”Därför är det värt att stanna upp och betrakta några aspekter av hur vi, var och en på sitt eget område, kan bidra till dess uppbyggnad.”
Arendt, Frankl, Platon
Påven Leo XIV hänvisar till Arendt i de avsnitt av encyklikan där han varnar för farorna med likgiltighet inför sanningen i den artificiella intelligensens tid. I nummer 134 citerar han från Arendts verk från år 1951, Totalitarismens ursprung). Den ideala undersåten i ett totalitärt styre är ”människor för vilka skillnaden mellan fakta och fiktion (d.v.s. erfarenhetens verklighet) och skillnaden mellan sant och falskt (d.v.s. tänkandets måttstockar) inte längre existerar”.
Att det trots allt omänskligt beteende, av människor orsakade tragedier och trots all mänsklig begränsning alltid finns utrymme för medkänsla och uppriktig omtanke om andras behov, understryks av påven med ett citat från Viktor Frankl ur hans skrift Grundkonzepte der Logotherapie. ”Viktor Frankl sade med rätta att vi i stunder av fasor ’har lärt känna människan som hon verkligen är. Människan är trots allt det väsen som uppfann gaskamrarna i Auschwitz; men hon är också det väsen som gick in i dessa gaskamrar med höjt huvud, med Fader Vår eller Shema Israel på läpparna'”, skriver påven Leo i nummer 121. Denne judiske läkare och psykoterapeut från Wien upplevde och överlevde Nazitysklands koncentrationslägers fasor.
Påven Leo hänvisar till den antika filosofen Platon i sin uppmaning till en utbildningsallians för den digitala tidsåldern. ”Utbildning i att hantera AI innebär därför också att lära sig när och för vad man inte bör använda den” skriver kyrkans överhuvud i nummer 140, och varnar för att den hastighet och lätthet med vilken man via AI får ett svar eller en sammanfattning också medför risken att kväva önskan att ställa frågor. En nackdel som han underbygger med Platons insikter: ”Som Platon skrev, lärs de djupaste och viktigaste sakerna först efter mycket tid och möda, genom att utbyta idéer med andra och gnida koncept och erfarenheter mot varandra som flinta, tills gnistan av förståelse tänds inom oss.”
Kathpress 2026-05-25
Detta är en nyhetstext.