Inte de vanliga presentatörerna, en internationell publik och en påve som sätter sin personliga prägel på sin text. Presentationen av Leo XIV:s första encyklika Magnifica humanitas i Vatikanen på annandag pingst ägde rum med ovanlig inramning. Inför kuriemedarbetare och utländska diplomater talade inte bara kuriekardinaler om lärodokumentet som ägnas åt behandlingen av AI.
Även två kvinnliga teologer [professorerna Anna Rowlands Durham University, och Léocadie Lushombo, Santa Clara University, övers. anm.] var inbjudna – och en AI-pionjär. Christopher Olah är medgrundare till det kaliforniska AI-företaget Anthropic och begränsas ha tjänat miljarder på den marknad som påven kritiserar i sin encyklika.
Några få globala aktörer kontrollerar denna teknologis kärnelement – detta kritiseras av påven – och vidare varnar han för en ”ny kolonialism”. Olah själv framstod som självkritisk vid den presentation som inleddes med en videoföreställning.
Varje AI-laboratorium uppmuntras vilket står i motsättning till etiska bud, sade den 33-åriga techpionjären. Därför behövs det utomstående som utövar kritik som varnar för risker.
AI-utvecklare positiv till kyrkans medverkan
Olah med rötter i Kanade tillskriver i sammanhanget kyrkan en viktig roll för att samtidigt se på utmaningarna och på de framsteg som hör samman med teknologi. Kyrkans röst används till exempel när det blir frågan om att arbetstillfällen hotas på grund av AI.
De etiska frågorna om mänsklighetens utveckling och barnens andliga utveckling kan i alla fall inget AI-laboratorium besvara. ”Vi har behov av informerade kritiker som säger till laboratorierna när vi misslyckas. Vi behöver moraliska röster som inte låter sig påverkas.”
I sitt mer än 100 sidor långa lärodokument ”Om skyddet av människan i AI:s tidsålder tillbakavisar Leo XIV inte denna kritik. Han varnar för en avhumanisering genom missriktat utnyttjande av digital teknologi och kräver en bredare samhällelig kontroll av AI.
Påve med tydliga krav
Mot slutet av den ungefär en och en halv timme långa presentationen satte påven återigen personlig prägel på sina tankar, analyser och vädjanden i encyklikan. Hans föregångare lät encyklikorna presenteras av kardinaler vid presskonferenser. Denna gång var journalister bara lyssnande ögonvittnen. Frågor var inte tillåtna.
I sitt drygt tio minuter långa anförande betonade Leo XIV nödvändigheten av att teknologin ställs i det allmännas bästas tjänst. ”Låt oss inte frukta den artificiella intelligensen utan låt oss alltid ha frågan om människan i sikte”, sade Leo XIV. ”Vi får inte umgås lättsinnigt med våra mäktigaste tekniska instrument.”
Han manade till vaksamhet. När teknologin försvagar det kritiska sinnet är själva freden i fara. Påven krävde ett ”avväpnande” av AI och jämförde detta krav med kyrkans engagemang för kärnvapennedrustning. Varje stor teknologisk makt som kan påverka människornas liv måste beledsagas av en anpassad och lämplig moralisk urskiljningsförmåga och offentlig kontroll.
Nedrustning och uppbyggnad
Vid sidan av nedrustning handlar det även om uppbyggnad. Var och en måste dra sitt strå till stacken för rättfärdig samlevnad och ingen får lämnas kvar, manade Leo XIV. ”Människan har en inneboende frihet, en innerlighet och en kallelse till kärlek och tillbedjan som ingen maskin kan ersätta eller blockera.” Endast med ett sådant integrerat synsätt kan AI anpassas efter det allmännas bästa.
Avslutningsvis anknöt han även till AI-utvecklaren Olahs inbjudan till samtal: Kyrkan vill deltaga i kommande debatter om AI. ”Vi har inga tekniska svar och vill inte hellre tränga undan dem som förfogar över expertis, Men vi kommer med den vishet om människan som vår tid som väl behöver”, avslutade påven.
Kathpress 2026-05-25
Detta är en nyhetstext.