Påven Franciskus ger sig på måndagskvällen iväg på den längsta utlandsresan hittills under pontifikatet. Under sammanlagt tolv dagar kommer han att besöka länderna Indonesien, Papua-Nya Guinea, Östtimor och Singapore. Förutom uppmuntran för de lokala katolikerna kommer även dialog med islam samt följderna av klimatförändringar att stå i fokus. Det är den 45:e utlandsresan för 87-åringen som så sent som i början av detta år hade att kämpa med hälsoproblem.
Första uppehållet under resan är den indonesiska metropolen Jakarta. Tidigt på tisdagen centraleuropeisk tid (kl. 06.30) väntas det påvliga flygplanen till den internationella flygplatsen Soekarno-Hatta. Det egentliga besöksprogrammet börjar sedan på onsdagen med en högtidlighet framför presidentpalatset i Jakarta och möten med representanter för regering, diplomati, civilsamhälle och lokalkyrka.
Ekvatorns smaragd
På grund av sina tusentals gröna öar kallas Indonesien för ”ekvatorns smaragd”. Grön skall också den nya huvudstaden Nusantara i Borneos djungel bli. Den ligger ungefär 130 mil från metropolen Jakarta som långsamt sjunker i havet. Den avgående presidenten Joko Widodos miljardprojekt invigdes på självständighetsdagen i mitten av augusti, och det beräknas vara färdigt år 2045.
Det ordet ”nusantara” från äldre javanesiska betecknar Indonesiens kulturella och politiska enhet inom statens gränser. Sedan några år för även världens tredje största demokrati fram sin religiösa självständighet som ”islam nusantara”, alltså den indonesiska övärldens islam till skillnad från den arabiskt präglade ultrakonservativa islam.
87 procent muslimer
Islam i det muslimska landet med störst befolkning betraktades länge som moderat och tolerant. Under de gångna åren har dock konservativa och radikala islamiska strömningar ökat i inflytande – även på politiken. Regelbundet kommer det fördömanden på grund av påstådd hädelse. En skärpning av antihädelselagarna träder i kraft år 2026. I den delvis autonoma provinsen Aceh gäller den religiösa sharialagstiftningen.
Landet erkänner vid sidan av islam ytterligare fem religiösa grupper, nämligen protestantism, katolicism, buddism, hinduism och konfucianism. Av nära 280 miljoner indonesier är över 87 procent muslim, drygt 12 procent kristna och en fjärdedel av dessa är katoliker.
Decennier av diktatur
Indonesien är som enda sydostasiatiska stat medlem av G20-gruppen. Fram till dess att självständigheten erkändes 1949 styrde kolonialmakter över olika delar av dagens Indonesien. Mest inflytelserika var Nederländerna som under ungefär 350 år kontrollerade större delen av området.
Från 1965 övertog general Haji Mohamed Suharto efterhand den diktatoriska makten över landet, bland annat med antikommunistiska massakrer. Ett decennium senare ockuperade han Östtimor som just hade blivit självständigt från Portugal.
Fram till 1998 styrde han landet med förföljelser och våld, med korruption och svågerpolitik. Den nyvalde presidenten Prabowo Subianto som tillträder i oktober var Suhartos svärson. Under diktaturens dagar anklagades han för att vara medansvarig för de värsta brotten mot mänskliga rättigheter.
Påven Franciskus kommer att tas emot i Indonesien av det avgående statsöverhuvudet Joko Widodo som med sin son som kommande vicepresident har understött valet av sin efterträdare.
Kathpress 2024-09-02
Detta är en nyhetstext.