Påven hedrar slovakiske salige Janko Havlík

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har hedrat den slovakiske martyren Jan ”Janko” Havlík (1928–1965), som saligförklarades i helgen. ”Må hans uthållighet i att vittna om tron på Kristus vara en uppmuntran för dem som fortfarande lider av sådana prövningar i dag” uttryckte kyrkans ledare vid söndagens Angelusbön på Petersplatsen. Novisen och missionären från Lazaristorden, som under kommunistregimen i dåvarande Tjeckoslovakien suttit fängslad och vistats i arbetsläger i åratal, saligförklarades på lördagen den 31 augusti vid en stor gudstjänst inför mer än 10 000 troende i den slovakiska pilgrimsstaden Sastin (Šaštín-Stráže).

Kardinal Marcello Semeraro, prefekt för Dikasteriet för helgonförklaringar, representerade påven vid firandet i Sastin. Ärkebiskopen av Bratislava, Stanislav Zvolensky, och mer än 30 andra biskopar, liksom hundratals präster, deltog. Semeraro kallade Havlik för en ”hoppets man” vars kallelse är ett tecken för alla lidande och övergivna. ”Kristi kärlek är styrkan som får oss att övervinna svaghet, energin som får oss att övervinna rädsla, ljuset som får oss att övervinna mörkret” uttryckte kardinal Semeraro i sin predikan.

Janko Havlik gick vid 15 års ålder med i missionsförsamlingen St. Vincent de Paul, det vill säga lazaristerna. Efter att ha tagit studenten år 1949, och redan efter kommunisternas maktövertagande påbörjade han sina teologiska studier i underjorden. Ett år senare avslöjades de hemliga föreläsningar som Havlík deltog i tillsammans med andra unga män i Nitra. Den unge lazaristen dömdes till ett långt fängelsestraff för högförräderi och tvingades utföra tvångsarbete i en gruva. År 1959 dömdes ordensbrodern på nytt för att han hållit gudstjänster och föreläsningar i fängelser och arbetsläger, där han uttryckt kritik mot regimen.

Havlik släpptes inte från fängelse, tortyr och tvångsarbete förrän år 1962. Den då blott 34-årige mannen beviljades sjukpension. Han tillbringade de sista tre åren av sitt liv med sin familj och på sjukhus. Den 27 december 1965 hittades han livlös på en gata i Skalica. Från fängelset hade han en gång skrivit till sin mor: ”Vi ville offra vid altaret, nu ska vi höja vårt lidande och våra liv i stället för hostian.”

Kathpress 2024-09-02

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har hedrat den slovakiske martyren Jan ”Janko” Havlík (1928–1965), som saligförklarades i helgen. ”Må hans uthållighet i att vittna om tron på Kristus vara en uppmuntran för dem som fortfarande lider av sådana prövningar i dag” uttryckte kyrkans ledare vid söndagens Angelusbön på Petersplatsen. Novisen och missionären från Lazaristorden, som under kommunistregimen i dåvarande Tjeckoslovakien suttit fängslad och vistats i arbetsläger i åratal, saligförklarades på lördagen den 31 augusti vid en stor gudstjänst inför mer än 10 000 troende i den slovakiska pilgrimsstaden Sastin (Šaštín-Stráže).

Kardinal Marcello Semeraro, prefekt för Dikasteriet för helgonförklaringar, representerade påven vid firandet i Sastin. Ärkebiskopen av Bratislava, Stanislav Zvolensky, och mer än 30 andra biskopar, liksom hundratals präster, deltog. Semeraro kallade Havlik för en ”hoppets man” vars kallelse är ett tecken för alla lidande och övergivna. ”Kristi kärlek är styrkan som får oss att övervinna svaghet, energin som får oss att övervinna rädsla, ljuset som får oss att övervinna mörkret” uttryckte kardinal Semeraro i sin predikan.

Janko Havlik gick vid 15 års ålder med i missionsförsamlingen St. Vincent de Paul, det vill säga lazaristerna. Efter att ha tagit studenten år 1949, och redan efter kommunisternas maktövertagande påbörjade han sina teologiska studier i underjorden. Ett år senare avslöjades de hemliga föreläsningar som Havlík deltog i tillsammans med andra unga män i Nitra. Den unge lazaristen dömdes till ett långt fängelsestraff för högförräderi och tvingades utföra tvångsarbete i en gruva. År 1959 dömdes ordensbrodern på nytt för att han hållit gudstjänster och föreläsningar i fängelser och arbetsläger, där han uttryckt kritik mot regimen.

Havlik släpptes inte från fängelse, tortyr och tvångsarbete förrän år 1962. Den då blott 34-årige mannen beviljades sjukpension. Han tillbringade de sista tre åren av sitt liv med sin familj och på sjukhus. Den 27 december 1965 hittades han livlös på en gata i Skalica. Från fängelset hade han en gång skrivit till sin mor: ”Vi ville offra vid altaret, nu ska vi höja vårt lidande och våra liv i stället för hostian.”

Kathpress 2024-09-02

Detta är en nyhetstext.