Påven Benedictus XVI kräver fler möjligheter för den katolska kyrkan att kunna medverka i samhället på Kuba. Sedan det besök som hans föregångare, Johannes Paulus II, gjorde 1998 har i och för sig samarbetet stärkts och förtroendet mellan kyrkan och den kubanska staten växt, sade Benedictus XVI på måndagen vid sin ankomst till flygplatsen i Santiago de Cuba. Emellertid kvarstår ”ännu många aspekter, i vilka man kan och måste komma vidare”. Påven betonade det ”absolut nödvändiga” bidrag som religionen kan ge till samhället i offentligheten. Han talade under välkomstceremonin inför president Raúl Castro, ärkebiskopen av Santiago, Dionisio García Ibañéz, samt politiska och religiösa representanter och ett hundratal troende.
I sitt första anförande på kommunistisk mark kritiserade Benedictus XVI ”makternas egoism”, som har lett till den ekonomiska krisen. ”Stora delar av världen” drabbas för närvarande av den ekonomiska krisen och ”inte så få är överens om” att en djup och moralisk kris ligger bakom den ekonomiska krisen. Den djupa och moraliska krisen har ”lämnat kvar människorna utan värden” och är i händerna på ”vissa makters äregirighet och egoism”. En sådan kulturell och moralisk linje kan man dock inte hålla i längden, säger påven. Äkta framsteg behöver en etik, som beaktar familjen, ställer människan i centrum och tar hänsyn till hennes ”äkta behov”, i synnerhet vad hennes andliga och religiösa dimension beträffar. För att samhället ska förnyas behövs ”rättfärdiga människor med fasta moraliska övertygelser och höga grundläggande värden, som inte påverkas av vissa intressen”.
Påven uttryckte att han är övertygad om att Kuba anstränger sig för att förnya och utvidga dess horisonter. Till detta bidrar det ”rika arv av andliga och moraliska värde” i landet och hos folket. Påven försäkrade ”de uppskattade invånarna på denna vackra ö” att han i sitt hjärta bär alla kubaners ”berättigade ärenden och legitima önskemål”.
Han ber för dem som känner sig missgynnade, marginaliserade samt alla som lider till kropp och själ. Påven framhävde särskilt de fängslade och deras familjer, liksom fattiga och sjuka. Han kommer som en kärlekens pilgrim till Kuba, för att stärka de kristna i deras tro. Vid statyn ”Barmhärtiga Jungfrun av Cobre”, landets skyddspatron, kommer påven att be för rättvisa, fred, frihet och försoning på Kuba.
Benedictus XVI erinrar om de positiva följderna från det besök som Johannes Paulus II gjorde, som lämnade ett ”outplånligt spår i kubanernas själ”. Den förre påvens exempel ger också de icke troende människorna orientering, både i privatlivet och i offentligt utförande av ”tjänsten för allmänhetens intresse i nationen”. Besöket på Kuba för 14 år sedan har skänkt kraft och väckt längtan i kyrkan att arbeta tappert och modigt för en bättre framtid. Samtidigt återstår mycket att när det gäller religionsfriheten.
I sitt hälsningsord till påven beskrev president Castro förbindelserna mellan sin regering och den katolska kyrkan i landet som goda. Författningen garanterar kyrkan ”fullständig religionsfrihet”. Castro värdesätter de diplomatiska förbindelser som Kuba och Heliga stolen sedan 26 år tillbaka har upprätthållit ”i ömsesidig respekt”. Samtidigt kritiserade han USA:s handelsembargo gentemot Kuba. Castro betonade de insatser som Kuba gör för att öka läs- och skrivkunnigheten och för att avvisa atomvapen. Vidare kallade han ”finansmarknaderna” en ”förtryckande makt”, som skapar permanent obalans. Castro förmodar att påven ”står på vår sida” i flera frågor.
Delar av påvens anförande som visades i mexikansk tv kan ses här.
Kathpress 2012-03-26