Påven Leo XIV ingöt mod i de av övergreppsskandalen skakade franska biskoparna. I ett anförande inför de cirka 120 medlemmarna av biskopskonferensen samlade i vallfartsorten Lourdes sade han på söndagsmorgonen: ”Jag vädjar till er att visa mod djärvhet och kreativitet i missionen. Låt er inte nedslås av misstag, oenighet eller bakslag som har präglat detta folk på dess väg.”
Med blick på tidigare misstag, till exempel i hanteringen av övergreppsskandalen, sade han: ”Ni skall alltid ha modet att erkänna fel, av kärlek till sanningen, och vara beslutsamma att hela såren med den gode herdens kärlek.”
Eftertryckligt försvarade påvens kyrkans rätt att deltaga i samhällelig och politisk debatt, trots den strikta gränsdragningen mellan kyrka och stat. Han sade: ”Kyrkans röst har sin rättmätiga plats i Frankrikes offentliga samtal. Till sin natur har hon en profetisk auktoritet. Även om man inte alltid lyssnar till rösten är den ändå förväntad. Även om man inte följer den – särskilt när det gäller väsentliga frågor angående civilisationens grunder – är den nödvändig, det kan vi inte tvivla på!”
Uppmaning till vaksamhet
Inför framtiden uppmanade påven biskoparna att ”vara vaksamma för att försvara kyrkans frihet och rättigheter, att förkunna evangelium, att fostra till sann frihet och att fira offentliga gudstjänster”.
”I Frankrike, liksom annorstädes i västvärlden” finns det, fortsatte påven, ”en oroande polarisering, en tillbakagång från syskonskap, hjärtlighet och hög kvalitet i samhällslivet, samt åter uppflammande våld, ojämlikhet och fattigdom”. Detta måste kyrkan motarbeta med ny missionärsiver.
Påven gick utförligt in på skandalen med övergrepp begångna av präster mot minderåriga. Han sade: ”Ni har vidtagit modiga åtgärder för att agera mot detta – genom att lyssna, att söka sanningen, genom rättfärdighet, förlåtelse, gottgörelse och ett beslutsamt engagemang för en kultur präglad av förebyggande åtgärder och skydd mot dessa förbrytelser.” Nu gäller det att ”fortsätta på den inslagna vägen och därvid iakttaga största vaksamhet.”
”Enhet är inte någon ytlig likformighet”
Vidare uppmanade påven biskoparna att stödja och uppmuntra sina präster. Han betonade: ”För att det skall kunna uppstå prästkallelser måste prästen vara önskad, emottagen och älskad, och hans identitet – formad efter Kristus – måste uppfattas tydligt bland gudsfolket, i glädje över evangelium och i kallelsens tjänst.”
Angående konflikter med de i Frankrike starka katolska traditionalisterna sade påven: ”Enhet är inte någon ytlig likformighet utan möjliggör att alla sanna katolska inriktningar självständigt flyter samman till en gemensam trosbekännelse, i lydnad mot de rättmätiga herdarna och särskilt mot Petri efterträdare.
Det handlar om ”en dynamisk enhet som får sin näring ur kyrkans tradition – från kyrkofäderna till Andra Vatikankonciliet – och även ur det efterkonciliära läroämbetet.” Därmed vände han sig mot de strömningar inom traditionalismen – som till exempel de exkommunicerade Piusbröderna – som avvisar katolska kyrkans senaste reformkoncilium.
Kathpress 2026-09-27
Detta är en nyhetstext.