av ULF JONSSON Som vi redan tidigare meddelat här på Signums hemsida har påven Franciskus beslutat att genomföra en grundlig reform av Vatikanens organisation och arbetssätt. I lördags meddelade Vatikanens statssekretariat att reformen är ett direkt svar på det omfattande missnöje med Vatikanens sätt att fungera som kardinalerna gav uttryck för när de var samlade i Rom för att välja en ny påve.
Det är sällan att officiella uttalanden från Vatikanen är så öppet självkritiska. Redan det är ett välkommet tecken på att en ny, öppnare attityd har börjat sprida sig inom kyrkans centrala administrativa ledning i och med den nye påvens tillträde. Det är uppenbart att Franciskus har lyckats övertyga folk i Vatikanen om att han menar allvar med sina reformplaner.
Till sin hjälp har Franciskus utsett en kommission av åtta kardinaler som ska bistå honom i reformarbetet. Det är en intressant grupp av kompetenta rådgivare som han har utvalt, med medlemmar från alla världens kontinenter. En anmärkningsvärd sak är att kommissionen inte bara har till uppgift att utarbeta en ny organisationsform för Vatikanen. Man ska dessutom kontinuerligt bistå påven med råd om hur han bör hantera olika svåra och känsliga frågor som gäller världskyrkan i stort. Det ser alltså ut som att de kommer att fortsätta att fungera som påvens rådgivare även efter det att man har utarbetat själva reformen av kurian. Även om det inte handlar om att inrätta en ny synodal ledningsgrupp kring påven – som kardinal Walter Kasper i en intervju i går påpekade – så innebär det ändå att påven nu inför ett nytt sätt att styra kyrkan med hjälp av en internationellt sammansatt rådgivargrupp. Påven delegerar inte sin beslutsrätt och inte heller ansvaret för sina beslut, men det är uppenbart att han vill lyssna på andra innan han fattar avgörande beslut som gäller kyrkan i stort. Det bådar gott.
Den nya kommissionens ordförande är kardinal Oscar Maradiaga Rodriguez från Honduras. Maradiaga leder sedan 2007 den internationella katolska biståndsorganisationen Caritas. Han är starkt engagerad i sociala rättvisefrågor och anses vara en mycket duktig organisatör. I en intervju i italiensk tv i lördags förklarade han att kommissionen kommer att ta upp alla de klagomål som kardinalerna har lagt fram mot Vatikanen, däribland klagomålen mot den för penningtvätt misstänkta Vatikanbanken IOR. ”Allt ska upp på bordet”, förklarade Maradiaga i tv-intervjun, ”också IOR”.
I kommissionen ingår bland annat den amerikanske kardinalen Sean Patrick O’Malley från Boston, som var en av dem som själv tippades bli påve inför det senaste påvevalet. O’Malley tog över ledningen för stiftet Boston efter kardinal Bernard Law, som fick lämna posten pga sitt undermåliga sätt att hantera pedofilskandalerna i stiftet. O’Malley anses ha gjort ett mycket bra arbete när det gäller att rensa upp i pedofilskandalerna i Boston, och han fick av den förre påven Benedictus XVI därefter uppdraget att gå till botten med pedofilskandalerna också på Irland, en uppgift som han anses ha skött mycket grundligt. Det innebär att påvens nya rådgivargrupp har en medlem som är utomordentligt kunnig om och sensitiv för kyrkans globalt sett värsta problem i vår tid, sexövergreppen mot minderåriga inom kyrkan.
En annan medlem av kommissionen som också har varit starkt engagerad i arbetet mot pedofilövergrepp är kardinal Reinhard Marx från München. Marx är ordförande för den gemensamma organisationen för de katolska biskoparna i Europa och är därmed mycket välinformerad om vad som rör sig bland katolikerna i Europa. Han är f d professor i sociologi och engagerad i sociala frågor. Han anses också vara en duktig administratör, något som kommer väl till pass när man ska reformera Vatikanens organisation.
Kommissionen har också en sekreterare till sitt förfogande, den italienske biskopen Marcello Semeraro från Albano, Han berättar i dag i en intervju i den italienska dagstidningen Corriere della sera att kommissionens åtta medlemmar redan har börjat skicka in förslag på reformer som man vill genomföra och som man vill ska diskuteras i gruppen. Semeraro nämner som ett av önskemålen att Vatikanens olika departement (”dekasterier”) bör bli mer självständiga i relation till statssekretariatet (Vatikanens inrikes- och utrikesministerium), bland annat genom att cheferna för de olika dekasterierna regelbundet själva får diskutera frågor direkt med påven. Ett annat önskemål är att Vatikanen bör internationaliseras genom att fler icke-europeer utses till poster inom Vatikanens olika organ. Semeraro framhäver i intervjun också att Vatikanen måste börja fungera mera effektivt gentemot massmedierna och respondera på ett mer adekvat och uppdaterat sätt på aktuella frågor.
Det finns all anledning att glädja sig över Franciskus tydliga beslutsamhet att reformera Vatikanen och över hans önskan om att bistås av en rådgivargrupp i arbetet med att leda världskyrkan. Och valet av kommissionsmedlemmar är en stark signal om att påven vill ha synpunkter från kompetenta personer från världens alla kontinenter. Ett Aber i sammanhanget är att gruppen enbart består av män – det finns ju inga kvinnor med bland kardinalerna. Men viljan att internationalisera och bredda kompetensen i kyrkans högsta ledning är mycket välkommen. Och kanske kan gruppen så småningom kompletteras med fler medlemmar. Den första gemensamma träffen med påven och hela kommissionen ska ske i Vatikanen den 1-3 oktober. Men man kan förstås utgå ifrån att medlemmarna har kontakt med varandra redan dessförinnan.
Ulf Jonsson 2013-04-15
Läs mer i Vatican Insider /La Stampa:
https://vaticaninsider.lastampa.it/news/dettaglio-articolo/articolo/curia-curia-curia-24105/