Påvlig akademi hedrar Stephen Hawking

Den påvliga akademin för vetenskap hyllar den nyss bortgångne brittiske astrofysikern Stephen Hawking. ”Vi är djupt sorgsna över att vetenskapsmannen Stephen Hawking är död; under många år har han varit en trogen medlem i vår akademi”, står det i ett meddelande i onsdags. ”Han har försäkrat fyra påvar om att han vill främja relationen mellan tro och vetenskapligt förnuft.”

Akademins president, Joachim von Braun, meddelade att man planerar en minneshögtid för Hawking under det här året. Datum och form är ännu inte fastställt.

Familjen meddelade, att Hawking avled i sitt hem i Cambridge natten mellan tisdag och onsdag vid en ålder av 76 år. ”Vi är djupt bedrövade över att vår älskade far har dött i dag”, står det i ett meddelande från hans barn Lucy, Robert och Tim.

Hawking var inte bara en av de mest briljanta och berömda vetenskapsmännen i världen, utan han var även ett exempel på hur den mänskliga anden kan höja sig över kroppslig svaghet och genomtränga kosmos lagar. År 1963 drabbades han av nervsjukdomen ALS, som ledde till en fortskridande förlamning.Sedan man opererat luftrören 1985 kunde han inte längre tala utan lärde sig kommunicera med hjälp av en språkdator, som han till att börja med kunde styra med fingertopparna. När det inte längre var möjligt, använde han muskler i högra kinden för att styra en sensor, som markerade ord och bokstäver. Och till slut styrde han den med endast ögonrörelser.

Under många år hade han en lärostol i matematik vid universitetet i Cambridge och blev berömd för sina teorier om svarta hål samt sina populärvetenskapliga böcker, som till exempel Kosmos: en kort historik från 1988. I den diskuterar Hawking möjligheten av ett gudomligt inflytande på skapelsen.

I boken The Grand Design från 2010 argumenterar han för tesen att universum har skapat sig självt ur Intet, utan någon gudomlig skaparakt. ”Eftersom det finns en lag som ger gravitation, kan och kommer ett universum att skapa sig självt ur Intet. […] Spontan skapelse är orsaken till att det finns Något istället för Intet, till att universum existerar och att vi existerar”, skriver han. Därför är det ”inte nödvändigt att åberopa sig på Gud”.

Tron på ett liv efter döden kallade Hawking 2011 ”en saga för folk, som är rädda för mörkret”. Han var övertygad om att mänskliga hjärnan är som en dator, som upphör att fungera, när dess komponenter går sönder, sade han i en tidningsintervju. ”Det finns ingen himmel för trasiga datorer.”

Detta uttalande framkallade genast genmälen från troende vetenskapsmän. Hawkings gudskritik hindrade emellertid inte katolska kyrkan att år 1986 uppta honom som medlem i den påvliga akademin för vetenskap. När han 2019 tillsammans med ett dussintals akademiledamöter blev mottagen av Franciskus, välsignade påven honom – och tackade honom för hans ”ständiga engagemang” för akademin.

Kathpress 2018-03-14