I takt med att dess inflytande försvagats i det forna sovjetblocket, mot bakgrunden av kriget i Ukraina, har Moskvapatriarkatet börjat att försöka återfå sitt inflytande i Afrika. Denna ambitiösa strategi är en del av Kremls bredare geopolitiska offensiv.
Den 27 juli 2023 besteg, sedan president Vladimir Putin hållit sitt tal, Moskvapatriarken Kirill podiet i S:t Petersburgs kongresscenter. Inför statsöverhuvuden, regeringsrepresentanter och ministrar från hela Afrika, i samband med ett afro-ryskt ekonomiskt toppmöte, yttrade han följande:
”Ryssland har aldrig betraktat den afrikanska kontinenten som en sfär att exploatera eller kolonisera”, började han sitt anförande. ”Vi har aldrig talat nedlåtande till de afrikanska folken, eller haft ett språkbruk präglat av överlägsenhet eller makt” fortsatte han och betonade ”gamla och vänskapliga relationer” mellan sitt land och länderna i auditoriet.
I sitt tal drog han upp en kulturell och andlig samverkan, grundad på en delad hängivenhet för ”oåterkalleliga moraliska värden”: patriotism, ett familjeliv baserat på en man och en kvinna och förkastandet av homosexualitet. Detta skall ses som en kontrast mot det ”dekadenta” Väst, genomsyrat av moralisk relativism och konsumerism. När han berörde den rysk-ortodoxa kyrkans framtida verksamhet i Afrika, blev hans uttalande mera konkret: ”Moskvapariarkatet är öppet för varje initiativ som tjänar folkets välbefinnande och stiftar fred”, avslutade han sitt anförande och tackade de närvarande makthavarna som underlättat upprättandet av nya ryska församlingar i deras länder. Bland ledarna i auditoriet fanns Kameruns president, Paul Biya och Centralafrikanska republikens president Faustin-Archange Touadéra. […]
Moskvapatriarkatets expansionssträvanden har tagit sig uttryck i form av tillkomsten av ett patriarkalt exarkat i Afrika och markerar ett betydelsefullt strategiskt steg. Det har setts som en ny explosion i den globala ortodoxien uppsplittrade landskap. Det innebär en formalisering av en vägran att erkänna Afrika under Alexandrias kanoniska jurisdiktion, som hittills inte ifrågasatts.
Detta beslut är riktat mot patriarken Theodoros II av Alexandria, som förblivit lojal mot det Ekumneiska patriarkatet i Konstantinopel, en sanktion mot dess erkännande av den autokefala ortodoxa kyrkan i Ukraina 2019, som av Moskva betraktas som schismatisk. För Kirill betraktas var och en som kommunicerar med schismatiker själv som schismatiker, enligt Konstantinos Vetochnikov, doktor i teologi och historia vid det bysantinska biblioteket vid Collège de France. Kirill har tagit detta som förevändning att legitimera sitt korståg i Afrika, trots att de ryska motiveringarna inte vilar på någon kanonisk grund. Den ryska ortodoxa kyrkan talar om att den ”återvänt” till sina länder genom att åberopa dess långa närvaro i Etiopien (sedan 1800-talet) och Egypten (sedan 1914).
Alexandria och Moskva har varit invecklade i en svår konflikt i tre år. I mars 2023 fördömde Theodoros II i den grekiska tidningen ”Parapolitika” de ryska ambitionerna. ”hopplöst invecklade i den ryska statens ambitioner har Moskvapatriarkatet, i sin strävan att dominera ortodoxin i sina extrema auktoritära tendenser, uppträtt i Afrika genom att penetrera och trotsa sekelgamla institutioner”. […]
År 2021 kungjorde den ryska ortodoxa kyrkan tillskapandet av ett rivaliserande patriarkaliskt exarkat för Afrika, omfattande 200 församlingar i 25 länder. Dessa intra-ortodoxa spänningar vållar oro i andra kristna kyrkor, särskilt i Vatikanen, där man noggrant övervakar dem.
Red. 2024-06-01. Detta är ett referat från tidningen La Croix, 2024-05-29, vars franska original finns via länken här