S och de konfessionella friskolorna: debatt i SvD

I måndags publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, där han kritiserade det socialdemokratiska vallöftet att totalförbjuda alla konfessionella friskolor i Sverige om man vinner höstens riksdagsval. Ulf Jonssons debattartikel har bemötts av gymnasieminister Anna Ekström och civilminister Ardalan Shekarabi, liksom även av Daniel Färm på tankesmedjan Tiden. 

I dag, fredag den 13 april, har Svenska Dagbladet på sin hemsida publicerat Ulf Jonssons slutreplik på deras inlägg. Artiklarna kan nås via länkarna här nedan.

Inledande debattinlägg av Ulf Jonsson: Makten får S att strunta i religionsfriheten

https://www.svd.se/makten-far-s-att-strunta-i-religionsfriheten

 

Replik av Ann Ekström och Ardalan Shekarabi: Religionen ska inte bäras av skolan

https://www.svd.se/ministrar-religionen-ska-inte-baras-av-skolan

 

Replik av Daniel Färm: Staten är inte tvingad att tillåta religiösa friskolor

https://www.svd.se/staten-ar-inte-tvingad-att-tillata-religiosa-friskolor#ddpbG1-comments

 

Slutreplik av Ulf Jonsson: Ministrarna undviker den avgörande frågan

Ett utdrag ur Ulf Jonsson slutreplik finns här. Hela slutrepliken hittar man på SvDs hemsida via denna länk:

https://www.svd.se/ministrarna-undviker-den-avgorande-fragan

Frågan om religiösa friskolor är en viktig principfråga och förtjänar en seriös debatt. I sin replik på min debattartikel i SvD 9/4 använder Anna Ekström och Ardalan Shekarabi förenklande plakatargument och undviker den avgörande frågan. Man skriver t ex att präster och imamer inte ska styra den svenska skolan. Men det finns inget förbud för präster och imamer att verka inom utbildningsväsendet. Själv är jag både professor och präst, och det fungerar bra om man bara vet när man fyller vilken funktion.

Den avgörande frågan jag ställde gällde rättsläget. Ministrarna undviker återigen att diskutera frågan. Man vet att Socialdemokraternas vallöfte om ett totalförbud mot religiösa friskolor bygger på ett juridiskt gungfly. Hedvig Bernitz, en av Sveriges främsta experter på juridiken kring friskolor, bedömer att ett förbud mot religiösa friskolor skulle komma i konflikt med europrätten (Svensk juristtidning 8 (2016) 583–596 och Signum 2 (2018) 40–45). När regeringen i mars tillsatte sin egen utredning om konfesssionella inslag i skolväsendet förklarade utbildningsminster Gustav Fridolin (Aftonbladet 11/3) att också regeringen delar bedömningen att ett totalförbud mot religiösa skolor inte kan införas pga europarätten.

Ekström och Shekarabi beskriver på ett felaktigt sätt kunskap och religion som varandras motsatser. Att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund är självklart. Men förutom att i undervisningen förmedla vetenskapligt grundad kunskap ska skolan dessutom inom ramen för utbildningen förmedla värden. Värden grundas inte på vetenskap, de är livsåskådningsmässigt grundade. Inte heller sekulära värderingar är neutrala och vetenskapligt grundande. Statsmakten vara ska sekulär och religiöst neutral, men ett demokratiskt samhälle ska inom utbildningsväsendet ge plats för olika sätt att grunda värden.

Ett demokratiskt samhälle ska ge plats åt religionsfrihet, samvetsfrihet och värderingsmässig mångfald. Vi är ofta dåliga på det i Sverige. Alla elever ska få en gedigen vetenskapligt grundad utbildning. En lång europeisk erfarenhet visar att sådan utbildning kan ges också i religiösa friskolor. Men alla behöver inte stöpas i samma sekulära värderingar som majoritetssamhället omfattar och som somliga politiker vill påtvinga folk.

Red. 2018-04-13

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I måndags publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, där han kritiserade det socialdemokratiska vallöftet att totalförbjuda alla konfessionella friskolor i Sverige om man vinner höstens riksdagsval. Ulf Jonssons debattartikel har bemötts av gymnasieminister Anna Ekström och civilminister Ardalan Shekarabi, liksom även av Daniel Färm på tankesmedjan Tiden. 

I dag, fredag den 13 april, har Svenska Dagbladet på sin hemsida publicerat Ulf Jonssons slutreplik på deras inlägg. Artiklarna kan nås via länkarna här nedan.

Inledande debattinlägg av Ulf Jonsson: Makten får S att strunta i religionsfriheten

https://www.svd.se/makten-far-s-att-strunta-i-religionsfriheten

 

Replik av Ann Ekström och Ardalan Shekarabi: Religionen ska inte bäras av skolan

https://www.svd.se/ministrar-religionen-ska-inte-baras-av-skolan

 

Replik av Daniel Färm: Staten är inte tvingad att tillåta religiösa friskolor

https://www.svd.se/staten-ar-inte-tvingad-att-tillata-religiosa-friskolor#ddpbG1-comments

 

Slutreplik av Ulf Jonsson: Ministrarna undviker den avgörande frågan

Ett utdrag ur Ulf Jonsson slutreplik finns här. Hela slutrepliken hittar man på SvDs hemsida via denna länk:

https://www.svd.se/ministrarna-undviker-den-avgorande-fragan

Frågan om religiösa friskolor är en viktig principfråga och förtjänar en seriös debatt. I sin replik på min debattartikel i SvD 9/4 använder Anna Ekström och Ardalan Shekarabi förenklande plakatargument och undviker den avgörande frågan. Man skriver t ex att präster och imamer inte ska styra den svenska skolan. Men det finns inget förbud för präster och imamer att verka inom utbildningsväsendet. Själv är jag både professor och präst, och det fungerar bra om man bara vet när man fyller vilken funktion.

Den avgörande frågan jag ställde gällde rättsläget. Ministrarna undviker återigen att diskutera frågan. Man vet att Socialdemokraternas vallöfte om ett totalförbud mot religiösa friskolor bygger på ett juridiskt gungfly. Hedvig Bernitz, en av Sveriges främsta experter på juridiken kring friskolor, bedömer att ett förbud mot religiösa friskolor skulle komma i konflikt med europrätten (Svensk juristtidning 8 (2016) 583–596 och Signum 2 (2018) 40–45). När regeringen i mars tillsatte sin egen utredning om konfesssionella inslag i skolväsendet förklarade utbildningsminster Gustav Fridolin (Aftonbladet 11/3) att också regeringen delar bedömningen att ett totalförbud mot religiösa skolor inte kan införas pga europarätten.

Ekström och Shekarabi beskriver på ett felaktigt sätt kunskap och religion som varandras motsatser. Att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund är självklart. Men förutom att i undervisningen förmedla vetenskapligt grundad kunskap ska skolan dessutom inom ramen för utbildningen förmedla värden. Värden grundas inte på vetenskap, de är livsåskådningsmässigt grundade. Inte heller sekulära värderingar är neutrala och vetenskapligt grundande. Statsmakten vara ska sekulär och religiöst neutral, men ett demokratiskt samhälle ska inom utbildningsväsendet ge plats för olika sätt att grunda värden.

Ett demokratiskt samhälle ska ge plats åt religionsfrihet, samvetsfrihet och värderingsmässig mångfald. Vi är ofta dåliga på det i Sverige. Alla elever ska få en gedigen vetenskapligt grundad utbildning. En lång europeisk erfarenhet visar att sådan utbildning kan ges också i religiösa friskolor. Men alla behöver inte stöpas i samma sekulära värderingar som majoritetssamhället omfattar och som somliga politiker vill påtvinga folk.

Red. 2018-04-13