Den italienske jesuitpatern Paolo Dall’Oglio [se foto, från 2012], som försvann i Syrien för några månader sedan, är fortfarande i livet, framförde en assyrisk ärkediakon i ett tal i Europaparlamentet på tisdagen (1 oktober). Ärkediakon Emanuel Youkhana från Österns assyriska kyrka berättade att enligt senaste rapporter inifrån Syrien lever patéer Paolo Dall’Oglio, men inga uppgifter har lämnats om hans tillstånd i övrigt.
Reuters rapporterade den 29 juli att Dall’Oglio förts bort av islamister med koppling till al-Qaida i staden ar-Raqqa i norra Syrien. Vatikanen ville då inte bekräfta nyheten. Efter en månad kom flera rapporter om att han blivit dödad, men Vatikanen iakttog fortsatt tystnad.
Den brittiska människorättsorganisationen Syrian Observatory of Human Rights, som är oppositionsvänlig, sade nyligen att prästen kidnappats efter ett besök hos jihadistrebellgruppen ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien; med kopplingar till al-Qaida) i deras högkvarter. Detsamma sade All4Syria, en protestorganisation mot Assad som rapporterat nyheter på nätet i åtskilliga år, alltså redan före krigsutbrottet.
Dall’Oglio är inte den ende syriske präst som skapat rubriker på sista tiden och vars öde är okänt. Biskoparna Yohanna Ibrahim och Boulos Yaziji kidnappades i april, och världen väntar fortfarande på att de skall släppas.
Ärkediakon Youkhana [i mitten, foto: World Watch Monitor] gästtalade då Open Doors International i Bryssel lade fram sin rapport Sårbarheten hos Syriens kristna (Vulnerability Assessment of Syria’s Christians) inför ett auditorium av parlamentariker, politiskt ansvariga och icke-statliga organisationer. Open Doors arbetar med information om och hjälp till förföljda kristna i alla länder och har stött systerkyrkor och andra hjälporganisationer i Syrien sedan 2008. Just nu pågår deras ”Rädda Syrien”-kampanj i tretton länder, där över 150 000 människor skrivit under ett upprop till regeringarna, EU och FN för att påminna om vårt ansvar för den syriska kyrkan i dess utsatta läge.
Att ledande män inom kyrkan har kidnappats är illa nog, men värre är att landets hela kristna minoritet riskerar att utplånas eller fördrivas. Open Doors talesperson Esther Kattenberg säger att Syriens kristna kommer i kläm; de har att välja mellan pest och kolera, i det här fallet att vara lojala med den av omvärlden förkastade Assadregimen eller att sluta sig till någon av oppositionens många fraktioner, varav flera är islamistiska och står nära al-Qaida.
Youkhana lät förstå att de kristna i Syrien, liksom i Egypten, förtvivlat längtar efter en tredje valmöjlighet. De vill varken leva i en polisstat eller under en militärregim, men heller inte stå under sharialagar. Vidare framhöll han att den kristna minoriteten inte är att betrakta som gäster i landet med kräsna behov, utan tillhör Syrien och är sammanvävt med dess historia ända sedan första århundradet e.Kr. Därför, sade han, förtjänar de att till fullo få dela framtiden med andra medborgare i landet, vilka än de politiska lösningarna blir. Många frågar sig om de har någon framtid i sitt land och om deras röst kommer att kunna höras. Enligt Youkhana måste svaret få bli ett kraftfullt ja.
Samtidigt låter många syriska kyrkoledare förstå att de känner helt ny enighet i viljan och i förståelsen av sin uppgift, trots eller kanske just på grund av pressen under pågående krig och svårigheter.
Ordföranden i Europaparlamentets utrikeskommitté Elmar Brok avlade ett kort besök under mötet för att visa sitt stöd för Open Doors initiativ.
Den nederländska EU-parlamentsledamoten Ria Oomen-Ruijten sade att man bekymrat sig för de syriska kristnas situation redan i oktober 2011 och sedan dess ”konsekvent” följt upp saken. Hon tillade att en politisk, demokratisk lösning vore det tveklöst bästa för landets återhämtning i framtiden.
Youkhana vädjade till EU att inte låta det planerade internationella mötet i Geneve bli en extremistgruppernas spelplan utan att i stället se till att minoriteterna får ett ord med i laget.
En representant för Europeiska utrikestjänsten (EEAS), Maciej Golubiewski, höll med om att EU:s handlingslinje borde vara sådan, men gjorde inga konkreta utfästelser.