Med uppmaningar till mer deltagande och demokrati nådde den katolska gemenskapen Sant’Egidios internationella fredsmöte Imagine Peace (”Föreställa sig fred”) i Paris sin sista dag på tisdagen den 24 september. Strax före ett väntat budskap från påven Franciskus till detta toppmöte med 150 ledare från politik, civilsamhälle och religion samt över 4 000 andra deltagare, uttalade sig experter vid olika forum, bland annat för att erkänna och främja en positiv utveckling i Europa och andra kontinenter. Framför allt måste politikerna ta upp det påtagliga behovet av mer deltagande.
Historikern och sociologen Marc Lazar varnade för en alltför ”auktoritär tolkning” av sociala tendenser. Enligt nuvarande förtroendebarometrar anser nästan varannan och mer än en tredjedel av italienarna, tyskarna och fransmännen att det är mycket positivt att ha en ”stark ledare som inte behöver oroa sig för parlament och val”. Detta är dock inte en tydlig önskan om mer auktoritärt styre.
Snarare anser sju av tio personer från de nämnda länderna att demokratin fungerar bättre genom att medborgarna deltar direkt i alla viktiga beslut, som framställningar och folkomröstningar. Enligt Lazar anser en ”klar majoritet” i dessa länder att demokratin skulle fungera bättre om föreningar och fackföreningar var mer delaktiga i beslutsfattandet Det grundläggande intresset för politik i själva verket är högt, mellan 50 och 77 procent. ”Dessa data pekar på en växande efterfrågan på deltagardemokrati, som måste hitta nya former”, säger den franske samhällsforskaren Lazar.
Att detta inte bara är ett europeiskt-västerländskt krav framkom i Paris genom den kongolesiske kardinalen Fridolin Ambongos föreläsning. Ambongo, som är ärkebiskop av Kinshasa, gav en översikt över den katolska kyrkans engagemang för demokrati i hans land. Ambongo sade att ”starka institutioner” behövs i dag, men att det är alltför förenklat att bara ta sin tillflykt till ”starka män”. Kardinalen såg det som en särskild utmaning för demokratin att ge de ”fattiga men visa människorna” en röst och därmed värde.
”Blod och jord” än i dag
Det vore dock ett ”misstag” att tro ”att blod och jord är spöken från det förflutna” varnade filosofiprofessorn Donatella Di Cesare från La Sapienza-universitetet i Rom. Snarare rasar de igen i dag tack vare ”nya förförelser”: till exempel när utlänningar och migranter fördrivs ”i namn av den påstådda homogeniteten bland invånarna” av dem som ser sig själva som ”barn av sin egen jord”. Om demokratin leder till ”rotlöshet i det skrytsamma hemlandet” är den inte längre en demokrati, utan etnokrati som en av dess ”totalitära patologier” framhöll Di Cesare. Hon tillade: ”Därför att folket är en dynamisk politisk form och ständigt rekonstrueras.”
Särskilt stort deltagande av ungdomar var i en panel om Europas framtid på måndagen. Giorgio Silli, Italiens utrikesminister, efterlyste en utvidgning av EU till västra Balkan. Krigen i Ukraina och Mellanöstern har avbrutit det ”pseudolugn” som rått i Europa och avslöjat grundläggande strukturella obalanser. Samtidigt har kontinenten ”enats kring ett gemensamt ideal” och måste visa ännu mer enighet inför dagens och morgondagens utmaningar. Den franska EU-parlamentarikern Nathalie Loiseau hänvisade till den tysk-franska försoningen och allmosan mellan François Mitterrand och Helmut Kohl. ”Vi hoppas att få se ett liknande foto av israeliska och palestinska ledare en dag.”
Bön som ett ”motgift mot hat”
Ett annat forum för Sant’Egidio handlade om att övervinna hat genom bön. Den syrisk-katolske ärkebiskopen Jacques Mourad gav här ett imponerande vittnesmål när han rapporterade om hur han kidnappats av terrormilisen IS och hur han sedan hållits fängslad i flera månader i ett litet rum – en toalett. Bönen gav honom inre styrka och frihet under denna tid, han levde ”i symbios med Gud, stödd av rosenkransen”, förlorade inte sin mildhet och sitt leende trots slagen, och han såg sina tillfångatagare i ögonen med en blick av kärlek, berättade han. Bönen övervinner hat och ondska, precis som tron hjälper unga människor att uppnå inre frihet.
Den franske biskopen Emmanuel Tois kallade bönen för en ”diplomatisk kraft”. Den visar sig ”när människan erkänner sig själv som fattig inför Gud”. Muslimska representanter som Abu Al-Qasim Al-Dibaji från Kuwait, generalsekreterare för World Organization of Pan-Islamic Jurisprudence (Världsorganisationen för pan-islamisk rättsvetenskap) betonade också denna uppfattning och uttryckte att bön skapar ett ”inre klimat som bekämpar hat”. Indiern Ramakrishna Swami Amarananda talade om bönen som ett ”motgift mot hat”. Den tyska protestantiska prästen Angela Kunze-Beiküfner förklarade i detta sammanhang att kraften i fastan ledde till murens fall i Berlin. ”Ju mer vi är bönens folk, desto mer känner vi ansvar för världen”, sade broder Matthew som är den anglikanska priorn i Taizés ekumeniska kommunitet.
Plattform för fred
Det internationella mötet för fred hölls för första gången år 1986, när den dåvarande påven Johannes Paulus II bjöd in representanter för de stora religiösa traditionerna till Assisi och gav kommuniteten Sant’Egidio i uppdrag att samarbeta med muslimska representanter i förberedelserna. I olika städer för vart möte, samlar mötena religiösa, politiska och kulturella ledare för att diskutera fred, dialog mellan religioner och lösning av konflikter. Nätverkande och interreligiösa bekantskaper är särskilt viktiga. Den katolska fredsrörelsen Sant’Egidio grundades år 1968, med fokus på bön, engagemang för de fattiga och främjande av fred.
Kathpress 2024-09-24
Detta är en nyhetstext.