Vatikanens ”utrikesminister” Pietro Parolin uttryckte i dag vissa förbehåll mot vissa mot enskilda passager i FN:s framtidspakt, som antogs i söndags av generalförsamlingen i New York. Vatikanen vänder sig särskilt emot begreppen ”sexuell och reproduktiv hälsa” och ”reproduktiva rättigheter”, framhöll påvens chefdiplomat i måndags under den så kallade High Level Week för stats- och regeringschefer. Heliga stolen har dock noterat att framtidspakten och dess bilagor har antagits.
Utifrån Vatikanens perspektiv kan begreppen ”sexuell och reproduktiv hälsa” och ”reproduktiva rättigheter” endast användas utifrån ett ”helhetligt hälsobegrepp”, sade Parolin. Detta måste omfatta personen i dess helhet – med personlighet, själ och kropp – och måste främja den personliga mognaden i sexualitet och ömsesidig kärlek, som karaktäriserar ”det äktenskapliga förhållandet mellan en man och en kvinna”. Abort liksom tillgång till abort eller abortframkallande medel betraktar Heliga stolen däremot inte som ”en dimension av dessa begrepp”.
Vidare betonade Vatikanens diplomat att ”kön” av Heliga stolen uppfattas ”som beroende av den biologiska, sexuella identiteten, som är manlig eller kvinnlig”.
Kärnvapen och skuldavskrivning
Parolin gick också in på andra punkter i pakten och uttalade sig för en skuldavskrivning för länderna i det globala syd samt för ett kärnvapenförbud. Det multilaterala systemet befinner sig i kris och förtroende mellan nationerna urholkas inför de tilltagande konflikterna, sade Vatikanens utrikesminister. Det är därför viktigare än någonsin att göra något för ”alla nationers jämlikhet och suveräna värdighet och skapandet av förtroende mellan dem”.
Parolin påminde FN om dess mål att avsevärt minska världens fattigdom, och han citerade påven Paulus VI:s pregnanta uttalande om att det nya namnet för fred är utveckling. ”En fredlig och välmående framtid kräver en politisk vilja att använda alla till buds stående medel för att uppnå en hållbar utveckling”. Till detta hör ”reformeringen av de internationella finansiella institutionerna, omstruktureringen av skulder och förverkligandet av strategier för skuldavskrivningar”.
Parolin krävde dessutom nya ansträngningar för nedrustning och ”ett fullständigt avskaffande av kärnvapen”. För detta krävs ”att snäva geopolitiska överväganden läggs åt sidan och att man står emot starka ekonomiska lobbyister för att försvara människovärdet och garantera en framtid i vilken alla människor, både som individer och samhällen, kan dra nytta av en helhetlig utveckling”.
I dag ser Parolin att ”känslan av att tillhöra en enda mänsklig familj” minskar. Även drömmen om att arbeta för rättvisa och fred tycks vara föråldrad och utopisk – vilket den inte behöver vara – ”om det finns en vilja till äkta dialog”, sade Parolin.
När det gäller artificiell intelligens (AI) noterade Parolin att teknologin visserligen återspeglar inriktningen på framtiden, men den måste snarast regleras. Vatikanen kräver ett ”reglerande ramverk för AI-etik, som omfattar AI:s livscykel och bland annat ägnas åt dataskydd, ansvarighet, partiskhet och AI:s inverkan på sysselsättningen”.
Minimikonsensus för FN-reformer
Framtidspakten, som förhandlats fram sedan början av året, antogs i söndags under mottot ”Multilaterala lösningar för en bättre morgondag”. I fem kapitel listas där totalt 56 punkter om hur de hur hanteringen av de globala kriserna och konflikterna ska bemästras och hur det multilaterala och internationella samarbetet ska kunna förbättras. Avsiktsförklaringen innehåller bland annat en reform av FN:s säkerhetsråd, en anpassning av det internationella finansiella systemet till förmån för det globala syd och en global reglering av AI. Dessutom vänder sig texten mot en kapprustning i rymden.
Antagandet av pakten, som anses som en minikonsensus, följde sedan Ryssland distanserat sig från överenskommelsen och krävt en skrivning om att FN inte får lägga sig i medlemsstaternas inre angelägenheter, en skrivning som endast stöddes av Belarus, Nordkorea, Iran, Nicaragua och Syrien. Att de ursprungliga, mycket ambitiösa förväntningarna inte infriades hänger också samman med att de inflytelserika vetomakterna USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike endast hade skickat sina utrikesministrar eller rentav ställföreträdare för dessa till toppmötet.
Kathpress 2024-09-24
Detta är en nyhetstext.