En undersökning av Razumkocentret rörande hur de ortodoxa i Ukraina betraktar konflikten med Ryssland avslöjar att den ryska aggressionen inte godtas ens av en majoritet av ukrainare tillhöriga Moskvapatriarkatet. Snarare var det så, att 65,2 procent av de tillfrågade sympatiserade med den autokefala moskvatrogna kyrkan som stödjer regeringen i Kiev.
Trots president Putins alla proklamationer om det stora Ryssland, som han påstår också omfattar Belarus och Ukraina, verkar den ortodoxa kyrkan inte stödja hans ”kejserliga” variant av sobornost, den universella enighet som utgör den viktigaste teologisk-historiska kategorin i den ryska religiösa kulturen även i Moskva.
Patriarken Kirill (Gundjajev) har hittills undvikit att kommentera frågan och redan 2014 tog han avstånd från annekteringen av Krim, som förblev under ukrainsk kyrklig jurisdiktion. Patriarkatets talesperson, Vladimir Legojda inskränkte sig till att säga ”kyrkan erkänner inte nationer, utan respekterar folkens val”.
De Moskvatrogna ortodoxa klagar över att regeringen favoriserar autokefala kyrkor som är mycket mindre än de pro-ryska kyrkorna. Undersökningen bestrider dessa påståenden: 47 procent av de tillfrågade tror att myndigheterna inte alls stödjer några kyrkor på ukrainskt territorium och endast 10 procent ansluter sig till Moskvapatriarkatets anklagelser, mindre än en tredjedel av de lokala troende.
Undersökningen visar också att de flesta ukrainare kopplar den militära och politiska invasionen till religiösa dimensioner. Medan ukrainarna tidigare inte brydde sig särskilt mycket om de skilda jurisdiktionerna (Moskvatrogna, autokefala ortodoxa, grekisk-katolska och andra små kyrkor) då den liturgiska traditionen är unik och ofta existerar sida vid sida i familjer, håller den pro-ryska kyrkans popularitet idag på att raskt kollapsa, trots dess påstådda lojalitet med den ukrainska staten.
Beräkningar visar att omkring 30 procent av alla ukrainska ortodoxa tillhör ryska kyrkor, men undersökningen visar att det är 12 procent, en minskning med 5 procent sedan föregående. Det är svårt att verifiera dessa procenttal direkt till antalet gudstjänstbesökare, men det står klart att skylten ”Moskvapatriarkatet” framför kyrkan har blivit en ovälkommen varning för församlingspräster.
Den respekt som ledaren för de Moskvatrogna ortodoxa i Ukraina, metropoliten Onufyj (Berezovskij) åtnjuter bland de sina (33,5 procent) förblir hög. Onufryj har alltid intagit en mycket balanserad position, trots Konstantinopels beviljande av auokefali 2019, en dimension han på 1990-talet sade sig vara för. Hans kyrka vidmakthåller benämningen ”Moskvapatriarkatet”, som staten skulle vilja avlägsna, vilket skulle väcka patriarken Kirills vrede, men Onufryj har aldrig känt sin auktoritet bunden av den och känner sig autonom, fastän han är ledamot av Moskvasynoden.
Metropoliten Ilarion (Sukalo) av Donbassregionen har också försökt bibehålla en öppen inställning mot de troende och invånarna i området, lovordat deras djupa tro, utan an använda den som ett partiskt argument i kriget och den politiska konflikten.
Å andra sidan sett betraktas Moskvapatriarken Kirill mera som en politisk aktör än en andlig ledare och hans popularitet har dramatiskt sjunkit till under 20 procent att jämföra med nästan 50 procent för tio år sedan.
Kirill är också medveten om att förlusten av de ortodoxa i Ukraina skulle medföra att Moskvapatriarkatets roll i den universella ortodoxa världen skulle minska, enär idag ryssar och ukrainare tillsammans utgör 70 procent bland alla 15 autokefala kyrkor. Ukraina är ju också landet som år 988 blev moder till den ryska ortodoxin, och överlevt alla krig.
Asia News.it, 2022-02-24
Detta är en nyhetstext.