Upptäckte katolska naturvetare universum i går?

av FREDRIK HEIDING Man kan inte begära grävande journalistik av varje nyhetsinslag i medierna, men det skulle kännas tillfredsställande om man åtminstone försökte kratta lite grand i rabatten. Både sekulära och kristna medier övertog i går rakt av en nyhet från TT om att påven Franciskus utsett jesuitbrodern Guy Consolmagno till ny chef för Vatikanens observatorium. Det är helt riktigt och något som lades ut här på Signums hemsida redan för två veckor sedan [länk här].

För de skolungdomar och högskolestudenter som regelbundet vänder sig till oss när de ska skriva uppsatser om naturvetenskap och religion vill jag här problematisera den avslutande meningen i TT:s nyhet. Där hette det: ”Vad gäller universum är katolska kyrkan annars mest känd för åtalet mot Galileo Galilei 1633 då han dömdes till livstids husarrest samt tvingades avsvära sig den kopernikanska läran, det vill säga vetskapen om att jorden snurrar runt solen och inte tvärtom.” [Hela nyheten här]

Det finns en hel del att säga om turerna kring Galilei, till exempel att kyrkans ledning redan mer än tio år innan hade förklarat för Galilei att man var beredd att acceptera den heliocentriska världsbilden som en möjlig hypotes så länge det inte var möjligt att avgöra hur det faktiskt förhöll sig. Dessutom var det så att de skäl som Galilei lade fram för sin uppfattning var bristfälliga. De flesta av dåtidens forskare avvisade hans uppfattning. Först i slutet på 1700-talet fick man fram entydiga belägg för att den heliocentriska uppfattningen är den riktiga.

För det andra, och det är viktigare, om man läser meddelandet från TT hastigt kan intrycket väckas att jesuiten och astronomen Guy Consolmagno är en banbrytare. Som om han vore en pionjär och att Vatikanen äntligen accepterar naturvetenskapliga forskningsrön. Det räcker med att ögna igenom Wikipedias List of Roman Catholic cleric-scientists för att få en snabb översikt över de upptäckter och uppfinningar som katolska präster legat bakom.

Ända sedan 1200-talet har katolska naturvetare (som samtidigt var filosofer eller teologer) blickat upp mot stjärnhimlen. En av de första som utvecklade teorin om Big Bang var den katolske prästen och kosmologen Georges Lemaître [läs artikeln ”Big Bang bli till!” i Signum här]

För det tredje glöms det ofta bort att astronomen Nicolaus Copernicus var troende katolik, under en tid var han kanik – de vill säga korherre och lärare – i domkyrkan i Frauenburg i Preussen. Några av hans böcker finns för övrigt i Universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala. Volymerna kom hit som krigsbyte under trettioåriga kriget.

Sedan kan man förstås beklaga att det tog så lång tid för kyrkan att officiellt ta tillbaka domen mot Galilei. Det skedde först genom att påven Johannes Paulus II formellt bad om ursäkt för domen i ett tal inför påvliga Vetenskapsakademin 1979 [här]. Fast då hade katolska teologer i allmänhet accepterat den heliocentriska uppfattningen redan sedan mer än 150 år tillbaka.

Fredrik Heiding 2015-10-03