Världens äldsta kloster utgrävt i Egypten

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är sedan länge känt, att det kristna klosterväsendet har sitt ursprung i Egypten. Man har nu funnit de hittills äldsta lämningarna av ett sådant kloster, i Bahariya-oasen ungefär 370 km sydväst om Kairo.

Lämningar från romersk tid har blivit funna omkring 3 km från det nu funna klostret, vilket stöder antagandet att munkar oftast slog sig ner i utkanten av bebodda trakter, tillräckligt långt ut i öknen för att kunna leva i relativ ensamhet men samtidigt kunna livnära sig.

Det funna klostret har med säkerhet daterats till mitten av 300-talet, kanske till och med till kejsar Konstantins tid. Graffiti och rester av målade bilder liksom ett viktigt ostrakon bekräftar, att det är frågan om ett kloster. Ostrakonet omtalar en tidigare känd abbot, och det framgår att en munk från klostret då befann sig i Konstantinopel. Man har även funnit dyrbart glas och andra varor av lyx-karaktär, vilket strider mot den gängse bilden av total fattigdom, som man oftast associerar med de äldsta klostren. Uppenbarligen låg Bahariya-oasen vid en karavanväg mellan Tunisien och Nildalen.

Utgrävningarna har skett under ledning av professor Victor Ghica vid Menighetsfakulteten i Oslo.

Tord Fornberg 2021-03-15

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är sedan länge känt, att det kristna klosterväsendet har sitt ursprung i Egypten. Man har nu funnit de hittills äldsta lämningarna av ett sådant kloster, i Bahariya-oasen ungefär 370 km sydväst om Kairo.

Lämningar från romersk tid har blivit funna omkring 3 km från det nu funna klostret, vilket stöder antagandet att munkar oftast slog sig ner i utkanten av bebodda trakter, tillräckligt långt ut i öknen för att kunna leva i relativ ensamhet men samtidigt kunna livnära sig.

Det funna klostret har med säkerhet daterats till mitten av 300-talet, kanske till och med till kejsar Konstantins tid. Graffiti och rester av målade bilder liksom ett viktigt ostrakon bekräftar, att det är frågan om ett kloster. Ostrakonet omtalar en tidigare känd abbot, och det framgår att en munk från klostret då befann sig i Konstantinopel. Man har även funnit dyrbart glas och andra varor av lyx-karaktär, vilket strider mot den gängse bilden av total fattigdom, som man oftast associerar med de äldsta klostren. Uppenbarligen låg Bahariya-oasen vid en karavanväg mellan Tunisien och Nildalen.

Utgrävningarna har skett under ledning av professor Victor Ghica vid Menighetsfakulteten i Oslo.

Tord Fornberg 2021-03-15

Detta är en nyhetstext.