Världfredsdagen 2011: Kristna idag den mest förföljda gruppen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Varje år publicerar påven ett budskap inför Världsfredsdagen, som firas i den katolska kyrkan den 1 januari. På bakgrund av de många attentat som begåtts och begås mot kristna lyfter Benedictus XVI denna gång fram religionsfriheten i sitt budskap till Världsfredsdagen den 1 januari 2011. Religionen är en så viktig faktor i en människas liv att den inte får förtryckas eller förnekas.

I det nya dokumentet, kallat ”Religionsfrihet – vägen till fred”, fördömer påven diskriminering, intolerans och våld mot kristna och medlemmar av andra religioner. I vissa regioner i världen, ”särskilt i Afrika och Asien, är det inte möjligt att fritt bekänna sin egen tro utan att sätta sitt liv och personliga frihet på spel”, heter det i budskapet som offentliggjordes i torsdags, den 16 december. ”Kristna är för närvarande den religiösa grupp som oftast lider förföljelse för sin tro”, heter det vidare. I det nya dokumentet finns också ett tydligt fördömande av fundamentalism, fanatism och religiöst motiverat våld.

Påven kräver att varje person skall ha rätten att fritt utöva sin religion. Detta är ”centrum och sammanfattningen” av de mänskliga rättigheterna och ett ”oundgängligt element ” i varje rättsstat.

I synnerhet uttrycker påven oro över situationen för de kristna kyrkorna i Irak: angreppet på den syrisk-katolska katedralen i Bagdad i slutet av oktober kallade han redan då ”ett föraktligt angrepp”. Samtidigt kritiserar påven ”förnekandet av historien och religiösa symboler som återspeglar identitet och kultur för majoriteten av medborgarna”, i västvärlden som en ”sofistikerad form av fientlighet mot religion”. Förvisningen av religionen från det offentliga livet riskerar att leda till att ungdomar inte längre kommer i kontakt med det ”dyrbara andliga arvet” i sina länder menar Benedictus XVI. Detta tillvägagångssätt står inte i samklang med en ”balanserad syn på mångfald.”

Den religiösa dimensionen i kulturen som har utvecklats under århundraden, främst tack vare de sociala och etiska bidragen från religionen, betyder inte på något sätt en diskriminering av andra trosuppfattningar, heter det i det nya dokumentet. Snarare främjar religion den allmänna välfärden och integrationen. Dessutom bör religionens etiska bidrag i politiken varken marginaliseras eller förbjudas.

Benedictus XVI uppmanar i sitt budskap också till ett tydligt avståndstagande från religiös och anti-religiös fundamentalism. ”Fanatism, fundamentalism och åtgärder som kränker mänskliga rättigheter” kan aldrig rättfärdigas, ”allra minst när det görs i religionens namn.” Rättsordningar som tillåter eller uppmuntrar sådant efterkommer inte sin uppgift att skydda varje enskild medborgares rättigheter, säger påven.

Benedictus XVI skriver vidare att religionsfriheten måste gälla även för det offentliga livet och i händelse av byte av religion. Ingen får stöta på hinder när han eller hon vill gå över till en annan religion eller vill ansluta sig till någon religion.

Kathpress 2010-12-16

Här finns hela texten till det nya dokumentet på engelska.

Läs även här budskapet till världsfredsdagen 1999 om mänskliga rättigheter och världsfreden av den förre påven Johannes Paulus II.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Varje år publicerar påven ett budskap inför Världsfredsdagen, som firas i den katolska kyrkan den 1 januari. På bakgrund av de många attentat som begåtts och begås mot kristna lyfter Benedictus XVI denna gång fram religionsfriheten i sitt budskap till Världsfredsdagen den 1 januari 2011. Religionen är en så viktig faktor i en människas liv att den inte får förtryckas eller förnekas.

I det nya dokumentet, kallat ”Religionsfrihet – vägen till fred”, fördömer påven diskriminering, intolerans och våld mot kristna och medlemmar av andra religioner. I vissa regioner i världen, ”särskilt i Afrika och Asien, är det inte möjligt att fritt bekänna sin egen tro utan att sätta sitt liv och personliga frihet på spel”, heter det i budskapet som offentliggjordes i torsdags, den 16 december. ”Kristna är för närvarande den religiösa grupp som oftast lider förföljelse för sin tro”, heter det vidare. I det nya dokumentet finns också ett tydligt fördömande av fundamentalism, fanatism och religiöst motiverat våld.

Påven kräver att varje person skall ha rätten att fritt utöva sin religion. Detta är ”centrum och sammanfattningen” av de mänskliga rättigheterna och ett ”oundgängligt element ” i varje rättsstat.

I synnerhet uttrycker påven oro över situationen för de kristna kyrkorna i Irak: angreppet på den syrisk-katolska katedralen i Bagdad i slutet av oktober kallade han redan då ”ett föraktligt angrepp”. Samtidigt kritiserar påven ”förnekandet av historien och religiösa symboler som återspeglar identitet och kultur för majoriteten av medborgarna”, i västvärlden som en ”sofistikerad form av fientlighet mot religion”. Förvisningen av religionen från det offentliga livet riskerar att leda till att ungdomar inte längre kommer i kontakt med det ”dyrbara andliga arvet” i sina länder menar Benedictus XVI. Detta tillvägagångssätt står inte i samklang med en ”balanserad syn på mångfald.”

Den religiösa dimensionen i kulturen som har utvecklats under århundraden, främst tack vare de sociala och etiska bidragen från religionen, betyder inte på något sätt en diskriminering av andra trosuppfattningar, heter det i det nya dokumentet. Snarare främjar religion den allmänna välfärden och integrationen. Dessutom bör religionens etiska bidrag i politiken varken marginaliseras eller förbjudas.

Benedictus XVI uppmanar i sitt budskap också till ett tydligt avståndstagande från religiös och anti-religiös fundamentalism. ”Fanatism, fundamentalism och åtgärder som kränker mänskliga rättigheter” kan aldrig rättfärdigas, ”allra minst när det görs i religionens namn.” Rättsordningar som tillåter eller uppmuntrar sådant efterkommer inte sin uppgift att skydda varje enskild medborgares rättigheter, säger påven.

Benedictus XVI skriver vidare att religionsfriheten måste gälla även för det offentliga livet och i händelse av byte av religion. Ingen får stöta på hinder när han eller hon vill gå över till en annan religion eller vill ansluta sig till någon religion.

Kathpress 2010-12-16

Här finns hela texten till det nya dokumentet på engelska.

Läs även här budskapet till världsfredsdagen 1999 om mänskliga rättigheter och världsfreden av den förre påven Johannes Paulus II.