Mötet mellan statssekreteraren för försvarsdepartementet, Elbridge Colby och den dåvarande apostoliske nuntien i USA, kardinal Christophe Pierre i Pentagon den 22 januari, har internationellt skapat höga vågor. Vissa medier har spekulerat i att det i samtalen skulle ha förekommit påtryckningar från den amerikanska regimen mot Vatikanen. President Trumps utsända skall även ha hotat med att de skulle kunna agera likt en av de franska kungarna på medeltiden och med våld tvinga påvedömet att ansluta till deras kurs. Förebilden skulle vara påvarnas påtvingade exil i Avignon.
Sedan dess har båda sidor i det ovanliga mötet i Pentagon klart dementerat kolporterandet om förloppet, tonfallet och innehållet i träffen. Washington och Vatikanen har bemödat sig om att tona ned berättelserna om häftiga motsättningar. USA:s ambassad vid den Heliga stolen har talat om ”ett hjärtligt möte” och ”en respektfull dialog”. Vatikanens mindre euforiska kommentar var att ”mötet behandlade temata av ömsesidigt intresse”.
De i efterhand offentliggjorda bilderna från mötet visade leende representanter från både Vatikanens och Pentagons sida, samt ett hjärtligt handslag mellan den 46 år yngre och skärpte företrädaren Colby (för övrigt katolik) och den 34 år äldre veterandiplomaten Pierre.
Nästan som i gamla goda tider
Skulle man döma av dessa bilder skulle mötet kunna ses som ett återupplivande av alliansen mellan den konservativa amerikanska makteliten och katolska kyrkan. De var sammansvetsade av sin gemensamma antikommunism. Dåförtiden, på 1970-talet, var Colbys katolske farfar William under Vietnamkriget chef för CIA:s ostasienavdelning och senare chef för CIA.
Hans företrädare på posten, Vernon Walters, även han katolik, var förbindelselänk med president Reagan, ett viktigt stöd för Johannes Paulus II i den polske påvens kamp mot kommunisterna i Östeuropa, innan han blev USA:s ambassadör i Bonn och möjliggjorde återföreningen av de båda tyska staterna.
Spänningarna har inte börjat med Trump
Att relationerna mellan Washington och Vatikanen numera är mindre harmoniska har inte bara att göra med Trump och hans politiska råskinnstil att göra. Redan under president Barack Obama förekom spänningar. Redan under Benedikt XVI:s pontifikat (2005–2013) och dennes antiliberala agenda kunde man förnimma buller i Washington och överläggningar i CIA om möjligheterna till en ”Regime-Change” i Vatikanen.
När sedan påven Franciskus tillträtt förekom också spänningar, exempelvis då det handlade om Obamas hotelser om ett amerikanskt inträde i kriget i Syrien.
Men aldrig har spänningarna mellan världens största militärmakt och den centrala ledningen för världens största religionsgemenskap varit så påtagliga som nu. Åter och åter yttrar sig påve Leo XIV om temata som rör Trumps politik – exempelvis invandringspolisen ICE, ingripandet i Venezuela och nu senast, ovanligt tydligt, mot kriget i Iran.
Bland de polemiska tolkningarna kan nämnas ett större antal inofficiella ”Leo-viskare”. De lägger ut varje yttrande av den amerikanske påven så att de kan läsas som frontalangrepp på Trump och hans politik.
Partipolitiska läsarter av påvens ord
Den demokratiske aktivisten Christopher Hale har med sina ”Letters from Leo” (med undertiteln ”The American Pope & US Politics” har drivit sina partipolitiska läsarter så långt att till och med en progressivt engagerad funktionär i Vatikanen som jesuiten Antonio Spadaro skickat ut stoppsignaler.
När hos Hale och andra skribenter dyker upp yttranden om en konfrontation med Pentagon betonar Spadaro att man aldrig får se påven som en ”motpart” gentemot någon annan. Han är snarare en instans som företräder klara principer och erbjuder sig att vara talesman för alla sidor. I en tid då det av Trumpska vän-fiendetänkandet företräds på båda sidor blir det dock svårare och svårare att få gehör för en sådan policy.
Respekt för folkrätten
Påven Leo XIV och Vatikanens statssekreterare Pietro Parolin har under de gångna veckorna upprepade gånger manat till respekt för folkrätten, närmast i fallet Venezuela och i det pågående kriget i Mellanöstern.
Kathpress 2026-04-10
Detta är en nyhetstext.