I England lever man som berusade. ”Länge leve konungen”! Jämte Buckingham Palace, det kungliga residenset, finns det ytterligare en plats i vilken monarkins väl och ve och därmed den anglikanska statskyrkans är lokaliserad: Westminster Abbey i hjärtat av London. Lördagen den 6 maj är den stora dagen, då kung Charles III skall krönas. Det är första kröningen sedan 1953.
Sedan den normandiska erövringen av England 1066 har Westminster Abbey varit Englands kröningskyrka. Charles III kommer enligt kyrkans noteringar vara den 40:e monarken på vilken kronan därstädes placeras på monarkens huvud. Den tidigare benediktinska klosterkyrkan hör till de historiskt mest berömda helgedomarna i detta av så många historiskt rika byggnader. Mer än 100 kungligheter begrovs här fram till 1790. Att även kungliga vigslar ägt rum i detta gotiska praktbygge är däremot en jämförelsevis modern företeelse: endast 15 bröllopsceremonier har hållits här.
Kyrkans nutida utseende går tillbaka till kung Henrik III. Han initierade 1245 en nybyggnation om det redan under tidig medeltid grundade klostret. Henrik III önskade sig ett bygge i den då högmoderna franska gotiska katedralstilen. Till kyrkoinvigningen 1269 var stora delar av byggnadsarbetena avslutade, men först 1506 var långhuset slutligen färdigställt. Förstörelsen genom tyska bombträffar under Andra världskriget i maj 1941 åtgärdades efter kriget.
Under medeltiden ägde parlamentssittningar rum här, inte långt från Themsen. Även kronjuvelerna förvarades här. Som en följd av Henrik VIII:s anglikanska brytning med Rom avvecklades klostret 1559. En tradition har emellertid bevarats in i våra dagar, den tidigare benediktinska bönerytmen. Varje hel timme hålles en tyst minut av alla de talrika turisterna i denna flitigt besökta byggnad.
Kyrkans officiella namn är ”Collegiate Church of St. Peter, Westminster”. Namnet kan ge upphov till förväxling. Den anglikanska kröningskyrkan blir ofta falskeligen förväxlad med Westminster Cathedral, som sedan början på 1900-talet är biskopssäte för den katolska ärkebiskopen av Westminster, katolsk huvudhelgedom för England och Wales.
Westminster Abbey har en särskild rang som kunglig kyrklig egendom (Royal Peculiar) och är inte underställt något särskilt biskopsstift. Dess översta kyrkliga överhuvud är the Dean av Westminster, som utnämns direkt av monarken. En särskild attraktion i det inre av kyrkan är den sedan århundraden av de skotska kungarna brukade kröningsstolen.
Talrika brittiska statsmän, diktare, musiker och vetenskapsmän (senast fysikergeniet Stephen Hawking 2018) har här fått hedersgravar. I den södra flygeln, ”Poets’ Corner”, finns berömda författare som Geoffrey Chaucer, Charles Dickens och Rudyard Kipling, men även kompositören George Frederic Handel begravda.
Andra, som William Shakespeare, John Keats, Robert Burns eller Lord Byron, har förärats minnesstenar. Särskild ärad i Poets’ Corner är den 2013 till den engelska olympiska litteraturen upphöjde Clive Staples Lewis (1898–1963), författare till fantasiaverket i sju band ”Chronicle of Narnia”, som på 50-årsdagen av sin död dubbades till riddare.
Westminster Abbey är känd för sin västportal. Den visar, förutom framställningar av de kristna dygderna sanning, rättsinnighet, barmhärtighet och fred även skulpturer av tio martyrer från 1900-talet, bland andra Maximilian Kolbe, Martin Luther King, Oscar Romero och Dietrich Bonhoeffer.
Det finns ännu ett namn att förklara. Det till aposteln Petrus invigda klostret i den dåtida utkanten av staden fick den folkliga benämningen ”West Minster” i analogi med ”East Minster”, det 1543 nedbrutna cisterciensklostret St. Mary of the Grace, nära the Tower of London. Westminster blev sedan beteckningen på det angränsade området och sätet för det brittiska parlamentet och regeringsbyggnaderna. ”Minster” är avlett av det latinska ordet för kloster, monasterium. [Senare har hela området kommit att kallas ”Whitehall”, efter ett kungligt paradbygge som säte för den engelska statsstyrelsen ungefär som när vi säger ”Rosenbad” om regeringsbyggnaden (övers. anm.)]
Kathpress 2023-05-03
Detta är en nyhetstext.