Benediktinsk erfarenhet: arkitekturen påverkar eleverna

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Kloster som driver skolor utövar på eleverna ett pedagogiskt inflytande som inte kan underskattas. Det förklarade abbotspreses Johannes Perkmann under det gångna veckoslutet i klostret Kremsmünster vid ett möte för benediktinska och cisterciensiska skolor i det tyska språkområdet. Vid sidan av lärarkåren och skolbyggnaderna är klostret ”den tredje pedagogiken” och utövar genom sin arkitektur och andliga prägel en varaktig påverkan, enligt den högste företrädaren för benediktinorden i Österrike, som för närvarande även leder klostret Michaelbeuern i Salzburg.

Benediktinsk skola i Kremsmünster, Österrike.

Varaktigt inflytande har benediktinklostren genom såväl sin tidsmässiga som sin rumsliga struktur, sa Perkmann. Fasta beståndsdelar är bland annat utrymmen för Gud och andlighet som kyrka och kapell, bibliotek och skola för vetenskap och kunskapsinhämtning, teater och aula för kulturella aktiviteter, liksom även trädgård och dammar den man kan finna ro och avkoppling. Elever i klosterskolor blir förtrogna med detta och får med sig en ”rumskänsla”, enligt Perkmann. ”Var och en borde söka sig en ’vilobänk för själen’ på klosterområdet, och gärna söka sig dit.  Där kan man ta en paus och låta sina tankar flyga fritt.”

Perkmann talade under ett tre dagar långt möte för ”Benedictine Educators’ NETwork” (BENET), med inalles 60 representanter för skolor i Österrike, Tyskland, Schweiz och Sydtyrolen, som hade samlats i Kremsmünster.  Alla skolorna bygger på det program som har utarbetats av klostergrundaren, den helige Benedictus av Nursia (480–547).

Red. 2018-04-16

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Kloster som driver skolor utövar på eleverna ett pedagogiskt inflytande som inte kan underskattas. Det förklarade abbotspreses Johannes Perkmann under det gångna veckoslutet i klostret Kremsmünster vid ett möte för benediktinska och cisterciensiska skolor i det tyska språkområdet. Vid sidan av lärarkåren och skolbyggnaderna är klostret ”den tredje pedagogiken” och utövar genom sin arkitektur och andliga prägel en varaktig påverkan, enligt den högste företrädaren för benediktinorden i Österrike, som för närvarande även leder klostret Michaelbeuern i Salzburg.

Benediktinsk skola i Kremsmünster, Österrike.

Varaktigt inflytande har benediktinklostren genom såväl sin tidsmässiga som sin rumsliga struktur, sa Perkmann. Fasta beståndsdelar är bland annat utrymmen för Gud och andlighet som kyrka och kapell, bibliotek och skola för vetenskap och kunskapsinhämtning, teater och aula för kulturella aktiviteter, liksom även trädgård och dammar den man kan finna ro och avkoppling. Elever i klosterskolor blir förtrogna med detta och får med sig en ”rumskänsla”, enligt Perkmann. ”Var och en borde söka sig en ’vilobänk för själen’ på klosterområdet, och gärna söka sig dit.  Där kan man ta en paus och låta sina tankar flyga fritt.”

Perkmann talade under ett tre dagar långt möte för ”Benedictine Educators’ NETwork” (BENET), med inalles 60 representanter för skolor i Österrike, Tyskland, Schweiz och Sydtyrolen, som hade samlats i Kremsmünster.  Alla skolorna bygger på det program som har utarbetats av klostergrundaren, den helige Benedictus av Nursia (480–547).

Red. 2018-04-16