Förtrycket av religiösa minoriteter i Sydostasien ökar

Förenta nationerna har utropat den 22 augusti till den internationella dagen för minne av offren för religiöst våld. I Asien är toleransen för minoritetsreligioner särskilt svag. Det är inte bara kristna som är hotade.

Den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua förmedlade detaljerat FN-beslutet i maj: ”Resolutionen fördömer med eftertryck alla våldshandlingar mot personer på grund av deras religion eller världsåskådning liksom även liknande handlingar som riktar sig mot deras hus, affärer, fastigheter, skolor, kulturcentra och kultplatser, samt varje angrepp mot religiösa platser, ställen och skrin som ett brott mot folkrätten.”

Uppenbarligen kände sig regeringen i Peking inte på något sätt träffad av införandet av minnesdagen för offren för religiöst våld, som firas för första gången den 22 augusti. Trots att man förtrycker buddhister i Tibet, förföljer muslimska uigurer, och håller landets katoliker i ett fast grepp och låter riva bort kors från kyrktak.

Även i andra asiatiska länder tilltar förtrycket av religiösa minoriteter. I Indonesien, landet med världens största muslimska befolkning, blev den tilltagande religiös-politiska polariseringen tydlig vid presidentvalet i slutet av april. Ämbetsinnehavaren och segraren i valet, Joko Widodo, allierade sig med den konservative imamen Ma’ruf Amin, som vicepresident, för att hålla sin utmanare Prabowo Subianto och dennes salafistiska stödtrupper stången.

I det kommunistiska Vietnam försmäktar katolska bloggare, som kämpar för demokrati, religionsfrihet eller miljöskydd, i regimens fängelser. Kristna i det till största delen islamiska Malaysia är förbjudna att använda det arabiska ordet för Gud, Allah, i sina skrifter. Detta har lett till förvåning och kritik till och med i de islamiska arabstaterna, som å sin sida knappast är något föredöme i frågan om religionsfrihet. Malaysiska kristna tillhör landets urinvånare liksom även den kinesiska minoriteten.

Men även i det till största delen katolska Filippinerna blir kritiska präster hotade, skrämda och måltavlor för mordförsök. Biskop Pablo Virgilio David, vice ordförande för biskopskonferensen har på grund av sin kritik av president Rodrigo Dutertes krig mot drogerna anklagats ”uppvigling av folket”.

I Indien mördar hinduextremistiska ”kohämnare” muslimer, som handlar med nötkreatur, och tvingar kristna att konvertera till hinduismen. I Pakistan blir kristna ständigt måltavlor för blodiga terrorangrepp eller offer för blasfemilagstiftningen.

Men religiöst motiverat våld i kolossalformat var arméns fördrivning av mer än 700 000 muslimska rohingyer från Myanmar (Burma). Marken för hatet mot muslimer bereds av extremistiska buddhistmunkar.

”Brådskande” åtgärder krävs

Parlamentsledamöter i de sydostasiatiska länderna kräver ”brådskande” åtgärder för att bekämpa den växande religiösa intoleransen. ”I hela regionen ser vi en växande utbredning av hat, diskriminering och våld mot minoriteter”, varnade ASEAN-parlamentariker för mänskliga rättigheter i maj i år. Det förekommer fortfarande för mycket ”okunnighet” och ”missförstånd” kring religions- och åsiktsfriheten som en del av de mänskliga rättigheterna. Det är ”extremt oroande”.

Men det finns också de andra, den toleranta sidan. Initiativ på gräsrotsnivå, framför allt i länder med hög religiös konfliktpotential, har under senare tid visat vägen mot solidaritet och fred. I Indonesien skyddar medlemmar av muslimska ungdomsorganisationer kyrkor mot angrepp på långfredagen och under påsk och jul. Muslimer stöder insamlingsaktioner för att renovera den katolska katedralen i Pakistans metropol Karachi. När buddhistiska extremister i Myanmar med våld ville stänga moskéer i år, delade unga buddhister utanför moskéerna ut vita rosor till muslimerna som en fredssymbol. Alla dessa borde kunna bli stärkta av den nya minnesdagen för offren för religiöst våld.

Kathpress 2019-08-16