Frankrikes president vill ha en tydlig katolsk röst i debatten

I ett tal inför de franska katolska biskoparna i måndags underströk Frankrikes president Emmanuel Macron betydelsen av en stark och tydlig katolsk röst i den politiska debatten, i synnerhet när det gäller bioetiska frågor.

Medan Frankrike en gång i tiden kallades för ”kyrkans äldsta dotter” har landets legala sekularism sedan 1905 inneburit ett krav på strikt neutralitet från statens sida i religiösa frågor. Mot denna bakgrund talade Macron ovanligt tydligt när han underströk det viktiga filosofiska bidrag som kyrkans röst kan ge samhällsdebatten: ”Vad som nu slår mot vårt land är inte bara en ekonomisk kris, det är relativism; det är till och med nihilism. Vår samtid behöver, oavsett om den tror eller inte tror, höra från ett annat perspektiv än det materiella. Den behöver släcka en annan törst, nämligen törsten efter det absoluta. Den behöver höra en röst som, tillsammans med andra, fortfarande vågar tala om människan som en levande ande.”

Talet bedöms av kännare av fransk konstitutionell politik som anmärkningsvärt eftersom landets lagreglerade sekularism [laicité som den kallas – övers. anm.] bygger på att religiösa perspektiv inte får åberopas i den offentliga debatten. Macron erkände nu istället i sitt tal helt öppet att sekularismen ”inte har i uppgift att utrota den andlighet som i vårt samhälle när så många av våra medmänniskor”.

Den bioetiska debatten har intensifierats på senare tid i Frankrike eftersom parlamentet förbereder en översyn av lagstiftningen inom bioetiken. Många katoliker befarar att denna kommer att leda till att landet legaliserar både eutanasi och konstgjord befruktning för ensamstående kvinnor och lesbiska par. President Macron har inte offentligt avslöjat sin uppfattning om eutanasi men har tidigare stött utvidgningar av möjligheterna till konstgjord befruktning.

I sitt tal inför biskoparna prisade Macron katolska kyrkans bidrag till det franska samhället i tjänsten för fattiga, sjuka, glömda och ensamma människor oavsett etnicitet och religion, och han gav kyrkans ledare beröm för hur de ser den mänskliga dimensionen i alla frågor, från bioetik till migration. Han nämnde också uttryckligen både det ofödda barnets och flyktingens utsatta situation och särskilda sårbarhet. ”Jag tror på ett politiskt åtagande att tjäna människans värdighet. Förbindelsen mellan kyrkan och staten har försämrats och det är nu viktigt för oss och mig att reparera den.”

Bedömare förhåller sig avvaktande till vilka de konkreta effekterna till slut blir av president Macrons ovanliga tal. Klart är att presidenten har erkänt betydelsen av kyrkan som en aktör i det offentliga samtalet. Ett erkännande som förmodligen bygger på det faktum att en majoritet av fransmännen betraktar sig som katoliker i kulturell mening, även om de inte är regelbundet praktiserande.

Catholic News Agency, 2018-04-11