Handskrivet tal som kan ha gjort Bergoglio till påve publicerat

Skrivstilen är liten, knappt läsbar och språket är spanska, författarens modersmål. Men tankarna som framskymtar är numera så lätt igenkända att man förstår dem direkt.

Beskrivningen syftar på de handskrivna anteckningar som utgjorde det tal som dåvarande kardinalen och ärkebiskopen av Buenos Aires, Jorge Mario Bergoglio, höll inför de övriga kardinalerna kvällen innan han valdes till påve, vid konklaven i Rom i mars 2013.

I dag utgör de en fascinerande läsning, ett slags förhandsvisning av ett pontifikat som har markerats av drömmen om en kyrka som inte upptas av ”teologisk narcissism” eller ”andlig världslighet” utan i stället går till ”periferin” för att finna sårade själar.

När fyraårsdagen av Franciskus tillträde som påve högtidlighölls i måndags (13 mars) ägnade sig många åt att diskutera vad han har uppnått och inte som den katolska kyrkans 266:e påve. Vad som varken då eller tidigare har nämnts är just detta tal för fyra år sedan, vilket hölls bakom lyckta dörrar inför den så kallade generalkongregationen, det vill säga kardinalernas diskussioner innan de går in i konklaven för att välja påve, kan ha varit så inspirerande att det faktiskt gjorde Bergoglio vald till påve.

”Kyrkan är kallad att gå ut ur sig själv och till periferin, inte bara rent geografiskt utan också till den existentiella periferin”, sade kardinal Bergoglio enligt anteckningarna. ”Den som utgörs av syndens, smärtans, orättvisans, ignoransens, de andliga umbärandenas och den fullständiga nödens periferi.” Vidare tog han avstånd från vad han kallade tendenserna hos kyrkan att stänga in sig i sig själv och inte vilja att öppna sina dörrar och gå ut och leta efter dem som är i störst behov av Guds tröst. En sådan tendens kallade han ”det onda som kan hemsöka kyrkans institutioner”.

I manuset står också att dåvarande kardinal Bergoglio sade att den nye påve som strax skulle väljas borde vara en man som kontemplerar Jesus och därmed ”hjälper kyrkan att gå ut till den existentiella periferin och hjälper henne att vara en livsgivande moder som lever av den söta och tröstande glädjen av att evangelisera”.

Den dåvarande ärkebiskopen av Havanna, kardinal Jaime Ortega, blev så inspirerad av Bergoglios tal att han bad om en kopia av det. Bergoglio svarade att han inte hade någon – han har fortfarande för vana att tala spontant – men försökte sedan så gott han kunde att komma ihåg vad han sagt och skrev ner det på ett papper som han överlämnade till kardinal Ortega. Ortega frågade om han kunde få publicera texten och frågade igen efter att Bergoglio hade valts till påve, väl medveten om det historiska värdet av det vinnande valtalet från Latinamerikas första påve. Svaret blev ja. Anteckningarna som är indelade i fyra olika punktlistor med några nyckelord understrukna förvaras nu i ärkestiftet Havannas arkiv. För första gången publicerades de nyligen i ärkestiftets tidning Palabra Nueva.

Catholic Herald, 2017-03-17