Helighet inom räckhåll för alla i vardagen

av FREDRIK HEIDING
Påven Franciskus skrivelse Gaudete et exsultate har nu blivit offentliggjord. Gaudete et exsultate (”Gläd er och jubla”) med underrubriken ”om kallelsen till helighet i vår samtid” är en apostolisk uppmaning (exhortation) som har stor vikt, dock inte samma höga status som en apostolisk konstitution eller en encyklika. Påven Franciskus har tidigare skrivit två andra apostoliska uppmaningar: Evangelii gaudium (Evangeliets glädje) från november 2013 och Amoris laetitia (Kärlekens glädje) från april 2016.

Presentationen leddes av påvens generalvikarie för Roms stift, monsignore Angelo De Donatis, journalisten Gianni Valente och Paola Bignardi [bilden t.h.] från den italienska lekmannaföreningen Azione Cattolica. Moderator var Vatikanens talesperson Greg Burke.

De inledande orden ”Gläd er och jubla” är hämtade från Jesu Bergspredikan (Matt 5:12). Påven Franciskus vill förmedla tema helighet till alla i hela kyrkan, tidigt i skrivelsen framhävs lekfolket. Han säger: ”Jag vill kontemplera den helighet som är närvarande i tålamodet hos Guds folk: hos de föräldrar som uppfostrar sina barn med ofantlig kärlek, hos de män och kvinnor som arbetar hårt för att försörja sina familjer, hos de sjuka, hos äldre ordensbröder och ordenssystrar som aldrig slutar att le. I deras vardagliga uthållighet ser jag heligheten i den stridande kyrkan. Mycket ofta är det en helighet som man finner hos grannen intill, de som lever mitt i bland oss och återspeglar Guds närvaro. Vi skulle kunna kalla dem för ‘helighetens medelklass’.” (nr 7)

Skrivelsen har fem kapitel: 1) Kallelsen till helighet; 2) Två subtila fiender till helighet; 3) I ljuset av Mästaren 4) Tecken på helighet i världen av i dag; 5) Andlig kamp, andlig vaksamhet och andlig urskiljning.

Stilen i texten lämpar sig för andlig läsning. Jag får, vid första anblicken, intrycket av att texten med fördel kan läsas i olika grupper i kyrkans gemenskap, inte minst i lekmannarörelser. Läsningen kan då bli utgångspunkt för samtal av existentiell karaktär.

En utförlig redogörelse och analys av hela skrivelsen får vänta till ett annat tillfälle. Jag nöjer mig med att lyfta fram något ur kapitel 4 om tecken på helighet. Påven Franciskus anger tecken på helighet, dessa är uthållighet, tålamod och mildhet [eng. meakness] (nr 112–121), glädje och sinne för humor (nr 122–128), djärvhet eller mod [eng. boldness] och lidelse/passion (nr 129–139). Heligheten uttrycks i gemenskap med andra och i ständig bön.

Skrivelsen är försedd med 125 fotnoter där påven Franciskus bland annat hänvisar till Andra Vatikankonciliets dokument, Katolska kyrkans katekes, Ignatius av Loyolas Andliga övningar, Augustinus av Hippo, Thomas av Aquino, Thérèse av Lisieux, Edith Stein, Hans Urs von Balthasar, Johannes Paulus II och påven emeritus Benedictus XVI samt flera encyklikor. Birgitta av Vadstena nämns också i brödtexten (nr 12).

Vid första anblicken tycks skrivelsen inte innehålla revolutionerande nya frågeställningar eller perspektiv. Man kan snarare betrakta påvens ord som en bekräftelse på lekfolkets ökade betydelse i kyrkan under det senaste århundradet. Nya lekmannarörelser har grundats och redan Andra Vatikankonciliet (1962–1965) lyfte fram och uppmärksammade lekfolket. Möjligen kan påvens budskap ses som en markering att även om den absoluta majoriteten av kyrkans kanoniserade helgon har varit ordensfolk, så finns det utrymme för helighet bland alla kyrkans medlemmar. Något som uttrycks i en andlig kamp och med andlig urskiljning (kapitel 5) i vardagliga utmaningar.

Fredrik Heiding 2018-04-09

Texten i dess helhet på engelska finns tillgänglig här

Mer material:

Sammanfattning av Gaudete et exsultate

Texten på engelska i pdf, här: Gaudete et exsultate apostolisk exhortation

frågor och svar till Gaudete et exsultate

Kort videofilm: